Videosöndag

En filmblogg

av Fredrik Fyhr


2019-12-05

🎞 The Irishman (2019)

Allt färre älskar film som Martin Scorsese älskar film.

Läs recensionen här.


2019-12-04

Spionernas bro

mini35star Bridge of Spies. 2015 USA/INDIEN/TYSKLAND 141 min. färg/35mm, DI 4K/2.35:1. R: Steven Spielberg. S: Tom Hanks, Mark Rylance, Amy Ryan, Scott Shepherd, Jillian Lebling, Noah Schnapp, Eve Hewson, Austin Stowell, Will Rogers, Dakin Matthews, Stephen Kunken, Jesse Plemons, Billy Magnussen, John Rue, Alan Alda, Mikhail Gorevoy, Sebastian Koch, Michael Gaston, Nadja Bobyleva.

Oemotståndlig berättelse inspirerad av de verkliga händelserna kring den sovjetiska spionen Rudolf Abel (Rylance) som försvarades av den rättrådige advokaten James Donovan (Hanks), vilket ledde till en utbytessituation där Donovan, som ”civilperson”, tvingades resa till Östberlin för att förhandla, mitt i kalla krigets mest kryptiska dagar. Ett perfekt manus (av Matt Charman och bröderna Coen) utfört med extra mycket kärlek och lyster av Spielberg, som gör hela upplevelsen gammaldags organisk och visuellt förförisk, samtidigt som han än en gång mot alla odds hittar ett uppriktigt humanistiskt budskap i komplicerade mänskliga omständigheter. Rylance vann en Oscar och fick (vid 55 års ålder) ett internationellt genombrott; han blev snackisen, men filmen är utmärkt i nästan alla andra avseenden också.

Originalrecension (2015).


💿 Greven av Monte Cristo (1922)

”De tog hans liv! De tog hans framtid! Men nu… är GREVEN tillbaka för HÄMND!”

Läs recensionen här.


Polarexpressen

mini25star The Polar Express. 2004 USA 100 min. färg/digital/2.39:1. R: Robert Zemeckis. S: Tom Hanks, Michael Jeter, Chris Coppola, Leslie Zemeckis, Eddie Deezen, Nona Gaye, Peter Scolari, Brendan King, Andy Pellick, Julene Renee, Charles Fleischer, Steven Tyler, Josh Eli, MArk Mendonca, Rondolas Hendricks, Mark Goodman, Jon Scott, Gregory Gast, Sean Scott, Gordon Hart.

Högteknologisk filmatisering av Chris Van Allsburgs vackert illustrerade barnbok, gjord via performance capture-teknik, om pojke som tvivlar på att jultomten finns. Som svar på tal stannar expresståget till Nordpolen utanför hans fönster, vilket leder till en färggrann färd med en och annan berg- och dalbanetur. Rätt monoton story som inte leder till mycket mer än generisk sentimentalitet, och man kan tycka att den tekniska monstrositeten gör den lätta sagan tung och omständlig – men filmen är samtidigt harmlös och behjärtansvärd och ofta fin att titta på.


Meghe Dhaka Tara

mini35star 1960 INDIEN 126 min. sv/35mm/1.33:1. R: Ritwik Ghatak. S: Supriya Choudhury, Anil Chatterjee, Gyanesh Mukherjee, Bijon Bhattacharya, Gita Dey, Gita Ghatak, Dwiju Bhawal, Niranjan Ray, Abhi Bhattacharya, Satindra Bhattacharya, Jamini Chakraborty, Suresh Chatterjee, Ranen Ray Choudhury, Arati Das, Narayan Dhar.

Gripande indisk klassiker om en ödmjuk men naiv ung kvinna som har framtiden för sig, men som på grund av sin godtrogenhet tar på sig andras bördor och blir den som får livnära hela sin familj; ett liv av möda breder ut sig medan alla saker hon hoppats på snabbt går om intet. Ghataks socialrealism är omöjlig att inte jämföra med Satyajit Rays Aputrilogi (också detta är första delen av en trilogi om Indien efter landets delning 1947) även om denna film har ett tydligare budskap och en mer konkret, lätt fablisk intrig. Stora känslor, desperat på gränsen till patetiskt, men elegant framställd och hela tiden nära fattigdomens förtvivlan, med ett särskilt poetiskt slut. Fortsättningarna i trilogin – Komal Gandhar och Subarnarekha – var fristående filmer.


Seishun zankoku monogatari

mini25star 1960 JAPAN 96 min. sv/35mm/2.35:1. R: Nagisa Ôshima. S: Miyuki Kuwano, Yûsuke Kawazu, Yoshiko Kuga, Fumio Watanabe, Shinji Tanaka, Shinjiro Matsuzaki, Toshiko Kobayashi, Jun Hamamura, Shinko Ujiie, Aki Morishima, Yuki Tominaga, Kei Satô, Hiroshi Nihon’yanagi, Asao Sano.

Brådmoget japanskt nya vågen-drama med ett par knepiga moralistiska övertoner. Handlar om en ung kvinna som dras till hjärtlös småtjuv – trots att förhållandet är korrupt blir de två förälskade på riktigt, men allting är dödsdömt eftersom de saknar ideal och bara följer sina begär. Delvis gripande och för sin tid anspråksfull historia men själva intrigen har en del transportsträckor och vissa nyckelidéer, till exempel slutet, är inte så genomtänkta eller meningsfulla som filmen vill ha gällande. Definitivt sevärd för de som har ett speiclalintresse för japansk nya vågen-film dock.



2019-11-30

📽 Videosöndag – november-december 2019

FOKUS

31 filmer som skapade skräckgenren del 2 och del 3.


RECENSIONER

Cannonball! * Dementia * Dimmornas kaj * Dörren med de 7 låsen * Free Fire * Galaxy Quest * Henrik V * Sista timmen * Smärta och ära * St. Petersburgs sista dagar * Våldet får inte segra * Vår tids musik

Mästerverk: FreaksBarnen från Paris.


BILDPROVER

To the Wonder.


Tre kronor – avsnitt 118avsnitt 119.


försökigen

Kapselrecensioner

Adua – bordellflickan.

Blood Creek.

Dementia.

Den kriminelle.

Efter stormen.

Elena.

Elevator.

Frossa.

Henrik V.

Holubice.

Last Days in the Desert.

Metallica: Some Kind of Monster.

Pacific Heights – den objudne gästen.

To the Wonder.

Veronica Guerin – I sanningens tjänst.


📺 Tre kronor – avsnitt 119

Avsnitt 119. ”Det här ska du få ångra, prästjävel!”



2019-11-29

📀 Barnen från Paris (1913)

Quentin Tarantino levde år 1913 och hette Léonce Perret.

Läs mästerverksrecensionen här.



2019-11-28

💿 Henrik V (1989)

”Vi lyckliga få…”

Eller ”den olyckliga minoriteten” som det heter idag.

Shakespeares Rambopjäs är lustig att se i Brexiteran.

Läs recensionen här.


💿 Dörren med de 7 låsen (1940)

Man hade det rätt mysigt innan kriget ändå.

Läs recensionen här.



2019-11-26

💿 Galaxy Quest (1999)

Efter Marvelgate är 1999 års bagateller Gen-Z:s mästerverk?

Läs recensionen här.


💿 Cannonball! (1976)

Soppatorsk med David Carradine.

Läs recensionen här.



2019-11-25

💿 Dimmornas kaj (1938)

Allt är mörkt och kallt runt kajen i Le Havre. Dimman väller in från havet, dränker såväl värdshusen som de oformliga kyffen där folk försöker hålla värmen. Det finns ingen tröst för människorna här. Året är 1938 och i resten av världen står kriget vid tröskeln.

Läs recensionen här.



2019-11-22

💿 Vår tids musik (2004)

Vinnarna skriver historien och förlorarna gör filmer som Vår tids musik.

Läs recensionen här.



2019-11-18

Bildprover, To the Wonder (2012)

Fotograf: Emmanuel Lubezki. Regissör: Terrence Malick.

35mm, 65mm, Redcode RAW 4.5K (Red One MX); DI 4K master


To the Wonder

mini3star2012 USA 112 min. färg/35mm, 65mm, Redcode RAW/2.35:1. R: Terrence Malick. S: Olga Kurylenko, Ben Affleck, Rachel McAdams, Javier Bardem, Tatiana Chiline, Romina Mondello, Tony O’Gans, Charles Baker, Marshall Bell.

Lyrisk film av Malick, gjord i samma stil som närmaste föregångaren The Tree of Life, om en fransk kvinna (Kurylenko) som velar i ett olyckligt förhållande med en amerikansk man (Affleck) som tar henne till Oklahoma, där hon aldrig känner sig hemma. Publik och kritiker reagerade med blixtsnabb misstänksamhet när Malick så fort gjorde en till film efter sitt mästerverk. Detta är en mycket mer småskalig och saklig film, som tematiskt handlar om bitterhet och karg besvikelse, inte bara i huvudpersonerna utan även genom en olycklig präst (Bardem) som försöker finnas till hands för olycksdrabbande människor i ett land där gud ofta verkar helt frånvarande. Ändå är filmen, liksom alla Malicks senare verk, i grunden teologisk.

Originalrecension (2013).



2019-11-15

🎞 Smärta och ära (2019)

Äntligen har Pedro Almodóvar gjort en film som faktiskt provocerar.

Nämligen hans tveklöst tamaste.

Läs recensionen här.


Last Days in the Desert

mini2star 2015 USA 98 min. färg/codex (Arri Alexa), DI/2.35:1. R: Rodrigo García. S: Ewan McGregor, Susan Gray, Tye Sheridan, Ciarán Hinds, Ayelet Zurer.

Lågmält intetsägande apokryf där McGregor spelar Jesus (och Satan) i frestelsernas öken – istället för den bibliska prövningen träffar Jesus en familj som han följer, och försöker hjälpa. Filmen är välspelad och sympatiskt liten och avskalad, men under den finstämda skruden finns bara platt, didaktisk dialog och en underutvecklad intrig med svag tematik.


Pacific Heights – Den objudne gästen

mini2star Pacific Heights. 1990 USA 102 min. färg/35mm/1.85:1. R: John Schlesinger. S: Melanie Griffith, Matthew Modine, Michael Keaton, Mako, Nobu McCarthy, Laurie Metcalf, Carl Lumbly, Dorian Harewood, Luca Bercovici, Tippi Hedren, Sheila McCarthy, Guy Boyd, Jerry Hardin, Dan Hedaya, James Staley.

Eller: ”Inte utan min bostadsrätt!” Denna helt världsfrånvända yuppiethriller handlar om ett finansiellt instabilt par som köper ett drömhus med tre lägenheter bara för att plågas av hyresgästen Keaton, som barrikaderar sig i sin lya och försöker driva dem till vanvett, så att han kan ta över egendomen. Men… varför? Och varför säljer de inte bara huset? En av många av 80- och 90-talets psykologiska thrillers, denna har ett typiskt publikföraktande manus med tunna och irriterande svaga karaktärer, och är mer intresserad av bostadslagar än logik och spännande scenarion.


Den kriminelle

mini3star The Criminal. 1960 STORBRITANNIEN 97 min. sv/35mm/1.66:1. R: Joseph Losey. S: Stanley Baker, Sam Wanamaker, Grégoire Aslan, Margit Saad, Jill Bennett, Rupert Davies, Laurence Naismith, John Van Eyssen, Noel Willman, Derek Francis, Redmond Phillips, Kenneth J. Warren, Patrick Magee, Robert Adams, Kenneth Cope, Patrick Wymark, Jack Rodney, John Molloy, Brian Phelan, Paul Stassino, Jerold Wells, Tom Bell, Neil McCarthy, Keith Smith, Nigel Green, Tom Gerrard, Larry Taylor, Murray Melvin, Edward Judd, Charles Lamb, Dorothy Bromiley.

En för sin tid chockerande sjaskig och brutal film om kåkfarare (Baker) som utnyttjar det korrupta systemet i fängelset för att komma ut på ”gott uppförande”, bara för att genomföra ett rån på en kapplöpningsbana och sedan åka in igen; eftersom han åkt fast, och inte berättat vart han gömt bytet, förlorar han sin goda rykte i den undre världen. En välgjord och melankolisk film om personlig moral och rättssystemets hycklerier, med en otroligt öppen attityd till sex och våld. Också ett lustigt exempel på en gangstermelodram som i sin enkla stil står på egna ben och presenterar sitt budskap sakligt där fransmännen behövde göra en poäng av det


Veronica Guerin – I sanningens tjänst

mini2star Veronica Guerin. 2003 USA/ IRLAND/ STORBRITANNIEN 98 min. färg/35mm/2.39:1. R: Joel Schumacher. S: Cate Blanchett, Gerard McSorley, Ciarán Hinds, Brenda Fricker, Don Wycherley, Barry Barnes, Simon O’Driscoll, Emmet Bergin, Charlotte Bradley, Mark Lambert, Garrett Keogh, Maria McDermottroe, Paudge Behan, Joe Hanley, David Murray.

Rutinmässig, ytlig biopic om titelfiguren, en irländsk journalist som mördades av den organiserade brottslighet hon utredde, varpå mordet ledde till stora antidrogreformer i landet. Manuset är inte mer detaljerat än det i en blasé TV-film och Schumachers dåliga personregi lämnar alla skådespelare i sticket på autopilot medan brutalitet och sentimentalitet blandas helt tondövt. Regissörens andra samarbete med producenten Jerry Bruckheimer och ett bevis att en gräddtårta inte behöver dränkas i ett kilo smör.


Holubice

mini3star 1960 TJECKOSLOVAKIEN 76 min. sv/35mm/1.37:1. R: Frantisek Vlácil. S: Katerina Irmanovová, Karel Smyczek, Vjaceslav Irmanov, Gustav Püttjer, Hans-Peter Reinecke, Frantisek Kovárik, Ladislav Fialka, Jiri Patocka, Karl Gärtner, Vladimir Erlebach, Anna Pitasová, Petr Kocanda, Pavel Kocanda.

Lyriskt filmpoem om en brevduva som kommer på villovägar – en tonårsflicka i en baltisk kustby väntar på ankomsten av sin fågel, utan att veta att den blivit nedskjuten och nu omhändertas av en rullstolsburen pojke i Prag (och hans far, en skulptör). Tjeckiske auteuren Vlácils långfilmsdebut, en oerhört genomarbetad film som skapar stora effekter genom utstuderade visuella metaforer. Bär på en novellfilmsliknande enkelhet, men är också imponerande i det lilla. Eventuellt det tidigaste exemplet på den tjeckiska nya vågen, men föregår också mycket annat, Kieslowskis ”Dekalogen” inte minst, som filmen påminner en del om. Byggd på en berättelse av Otakar Kirchner.



2019-11-12

💿 St. Petersburgs sista dagar (1927)

Eller: Allt du skulle vilja veta om kommunistisk propaganda men varit för skraj att fråga om.

Läs recensionen här.



2019-11-09

Elena (2011)

mini35star 2011 RYSSLAND 109 min. färg/35mm, DI 2K/2.35:1. R: Andrej Zvjagincev. S: Nadezdsa Markina, Andrej Smirnov, Elena Ljadova, Aleksej Rozin, Evgenija Konuskina, Igor’ Ogurcov, Vasilij Mickov, Jurij Borisov, Aleksandr Kazakov, Aleksandr Slastin, Aleksej Maslondudov, Ekaterina Tarkovskaja, Nikita Slepcenkov, Igor’ Jurtaev, Jaroslav Zalnin, Vasilij Prokop’ev, Dmitrij Pavlenko, Aleksandr Pasecnyj, Anastasija Sapoznikova, Ljudmila Alekseeva, Pavel Filippov.

Fascinerande utstuderad modern melodram från Zvjagintsevs Ryssland om en före detta sjuksköterska som gift sig med en stenrik businessman, vilket tagit henne på en klassresa. Som ett spöke av kött och blod lever emellertid barnen från hennes proletariatliv kvar, såklart, och konsekvenserna blir snart brutala. På papperet en thriller men Zvjagintsevs stil är så saklig och ultrarealistisk att filmen ibland verkar gå i realtid och där regissörens andra filmer lämnar ett visst utrymme för tolkning går det aldrig att missförstå den här filmen som något annat än en kommentar om landets nutid och historia.

Originalrecension (2012).



2019-11-08

📺 Tre kronor – avsnitt 118

Avsnitt 118. Doktor Rolands testamente.


💿 Free Fire (2016)

”Pang pang! Du är dö… nej vänta, fan du lever fortfarande.”

I längden är all realism humor.

Läs recensionen här.



2019-11-05

💿 Våldet får inte segra (1960)

Om Förintelsen, innan glömskans hot.

Läs recensionen här.



2019-11-03

💿 Dementia (1955)

Ibland är en cigarr knappt ens det.

Läs recensionen här.


Adua – bordellflickan

mini35star Adua e le compagne. 1960 ITALIEN 106 min. sv/35mm/1.66:1. R: Antonio Pietrangeli. S: Simone Signoret, Sandra Milo, Emmanuelle Riva, Gina Rovere, Claudio Gora, Marcello Mastroianni, Ivo Garrani, Glanrico Tedeschi, Antonio Rais, Duilio D’Amore, Valeria Fabrizi, Luciana Gilli, Enzo Maggio, Roberto Meloni.

Intelligent, progressiv melodram om fyra ”glädjeflickor” som måste lämna bordellen när prostitution blir olagligt – de beslutar sig för att öppna en restaurang, och större delen av filmen fungerar nästan som en feel good, medan de närmar sig samhället som ”respektabla” kvinnor. Deras förflutna blir dock inte ogjord i samhällets ögon; sexualpolitiska dogmer gör att de är stämplade hur de än gör, och sättet som verkligheten går upp för dem är omskakande i sin uppriktighet. Fenomenalt skådespeleri i alla hörn och kanter och ett finstämt exempel på hur neorealismens principer överlevde in på 60-talet i italiensk film; detta är en mångfasetterad film vars enkla, opartiska blick gör att samhällsproblemen blir synliga av sig själva. Aggressivt dålig svensk titel dock, efter originalets ”Adua och hennes vänner”.



Mer.