1960 JAPAN 96 min. sv/35mm/2.35:1. R: Nagisa Ôshima. S: Miyuki Kuwano, Yûsuke Kawazu, Yoshiko Kuga, Fumio Watanabe, Shinji Tanaka, Shinjiro Matsuzaki, Toshiko Kobayashi, Jun Hamamura, Shinko Ujiie, Aki Morishima, Yuki Tominaga, Kei Satô, Hiroshi Nihon’yanagi, Asao Sano.

Brådmoget japanskt nya vågen-drama med ett par knepiga moralistiska övertoner. Handlar om en ung kvinna som dras till hjärtlös småtjuv – trots att förhållandet är korrupt blir de två förälskade på riktigt, men allting är dödsdömt eftersom de saknar ideal och bara följer sina begär. Delvis gripande och för sin tid anspråksfull historia men själva intrigen har en del transportsträckor och vissa nyckelidéer, till exempel slutet, är inte så genomtänkta eller meningsfulla som filmen vill ha gällande. Definitivt sevärd för de som har ett speiclalintresse för japansk nya vågen-film dock.

Fotograf: Emmanuel Lubezki. Regissör: Terrence Malick.

35mm, 65mm, Redcode RAW 4.5K (Red One MX); DI 4K master

2012 USA 112 min. färg/35mm, 65mm, Redcode RAW/2.35:1. R: Terrence Malick. S: Olga Kurylenko, Ben Affleck, Rachel McAdams, Javier Bardem, Tatiana Chiline, Romina Mondello, Tony O’Gans, Charles Baker, Marshall Bell.

Lyrisk film av Malick, gjord i samma stil som närmaste föregångaren The Tree of Life, om en fransk kvinna (Kurylenko) som velar i ett olyckligt förhållande med en amerikansk man (Affleck) som tar henne till Oklahoma, där hon aldrig känner sig hemma. Publik och kritiker reagerade med blixtsnabb misstänksamhet när Malick så fort gjorde en till film efter sitt mästerverk. Detta är en mycket mer småskalig och saklig film, som tematiskt handlar om bitterhet och karg besvikelse, inte bara i huvudpersonerna utan även genom en olycklig präst (Bardem) som försöker finnas till hands för olycksdrabbande människor i ett land där gud ofta verkar helt frånvarande. Ändå är filmen, liksom alla Malicks senare verk, i grunden teologisk.

Originalrecension (2013).

 1960 TJECKOSLOVAKIEN 76 min. sv/35mm/1.37:1. R: Frantisek Vlácil. S: Katerina Irmanovová, Karel Smyczek, Vjaceslav Irmanov, Gustav Püttjer, Hans-Peter Reinecke, Frantisek Kovárik, Ladislav Fialka, Jiri Patocka, Karl Gärtner, Vladimir Erlebach, Anna Pitasová, Petr Kocanda, Pavel Kocanda.

Lyriskt filmpoem om en brevduva som kommer på villovägar – en tonårsflicka i en baltisk kustby väntar på ankomsten av sin fågel, utan att veta att den blivit nedskjuten och nu omhändertas av en rullstolsburen pojke i Prag (och hans far, en skulptör). Tjeckiske auteuren Vlácils långfilmsdebut, en oerhört genomarbetad film som skapar stora effekter genom utstuderade visuella metaforer. Bär på en novellfilmsliknande enkelhet, men är också imponerande i det lilla. Eventuellt det tidigaste exemplet på den tjeckiska nya vågen, men föregår också mycket annat, Kieslowskis ”Dekalogen” inte minst, som filmen påminner en del om. Byggd på en berättelse av Otakar Kirchner.

 2011 RYSSLAND 109 min. färg/35mm, DI 2K/2.35:1. R: Andrej Zvjagincev. S: Nadezdsa Markina, Andrej Smirnov, Elena Ljadova, Aleksej Rozin, Evgenija Konuskina, Igor’ Ogurcov, Vasilij Mickov, Jurij Borisov, Aleksandr Kazakov, Aleksandr Slastin, Aleksej Maslondudov, Ekaterina Tarkovskaja, Nikita Slepcenkov, Igor’ Jurtaev, Jaroslav Zalnin, Vasilij Prokop’ev, Dmitrij Pavlenko, Aleksandr Pasecnyj, Anastasija Sapoznikova, Ljudmila Alekseeva, Pavel Filippov.

Fascinerande utstuderad modern melodram från Zvjagintsevs Ryssland om en före detta sjuksköterska som gift sig med en stenrik businessman, vilket tagit henne på en klassresa. Som ett spöke av kött och blod lever emellertid barnen från hennes proletariatliv kvar, såklart, och konsekvenserna blir snart brutala. På papperet en thriller men Zvjagintsevs stil är så saklig och ultrarealistisk att filmen ibland verkar gå i realtid och där regissörens andra filmer lämnar ett visst utrymme för tolkning går det aldrig att missförstå den här filmen som något annat än en kommentar om landets nutid och historia.

Originalrecension (2012).

 Adua e le compagne. 1960 ITALIEN 106 min. sv/35mm/1.66:1. R: Antonio Pietrangeli. S: Simone Signoret, Sandra Milo, Emmanuelle Riva, Gina Rovere, Claudio Gora, Marcello Mastroianni, Ivo Garrani, Glanrico Tedeschi, Antonio Rais, Duilio D’Amore, Valeria Fabrizi, Luciana Gilli, Enzo Maggio, Roberto Meloni.

Intelligent, progressiv melodram om fyra ”glädjeflickor” som måste lämna bordellen när prostitution blir olagligt – de beslutar sig för att öppna en restaurang, och större delen av filmen fungerar nästan som en feel good, medan de närmar sig samhället som ”respektabla” kvinnor. Deras förflutna blir dock inte ogjord i samhällets ögon; sexualpolitiska dogmer gör att de är stämplade hur de än gör, och sättet som verkligheten går upp för dem är omskakande i sin uppriktighet. Fenomenalt skådespeleri i alla hörn och kanter och ett finstämt exempel på hur neorealismens principer överlevde in på 60-talet i italiensk film; detta är en mångfasetterad film vars enkla, opartiska blick gör att samhällsproblemen blir synliga av sig själva. Aggressivt dålig svensk titel dock, efter originalets ”Adua och hennes vänner”.