Videosöndag

En filmblogg

av Fredrik Fyhr

Aska och diamanter (1958)

Hemska saker kan hända på de vackraste av kvällar, och när man säger att ”spänningen ligger i luften” så kan det vara tal om något livsfarligt.

Lois Weber (del 5)

Det finns inga historiska bevis som förklarar varför Lois Weber och Phillips Smalley lämnade Rex och flyttade över till studion Bosworth hösten 1914, men en stor anledning måste ha varit att de där fick chansen att göra långfilmer.

Wings of Adventure (1930)

Jag såg Wings of Adventure lite som man kanske hade gjort när det begav sig – i förbifarten, medan jag inte hade något bättre för mig, och för att gamla b-filmer är roliga

Rocky III (1982)

Är inte Sylvester Stallone lite elegant ändå?

Senaste sorteringarna

Nya, reviderade eller nyaktuella inlägg av filmer jag nyligen sett, sett om eller tidigare glömt lägga in.

Smärtan (2017)

Det är kärva saker, en tuff terräng att ta sig igenom, men Smärtan erbjuder en intressant ingångspunkt till att förstå, just, mänsklig smärta.

Från det ena till det andra. Tid på film V

Från det ena till det andra – om visuella övergångar, ton och rytm.

Avatar (2009)

Avatar är ju, när allt kommer omkring, en av de mest fascinerande filmer som gjorts.

Allt för min son (2017)

Det här är en briljant film, och den är det av åtminstone två orsaker

På Chesil Beach (2017)

Man kunde känna vågorna på Chesil Beach.

Caesar måste dö (2012)

Bröderna Taviatis Caesar måste dö är en underlig film, men så kan också filmen vara den underligaste av konstformer.

Inför Oscarsgalan 2019

Varje år skriver jag om Oscarsgalan – jag vet inte hur det går till.

Lois Weber (del 4)

Mellan åren 1910 och 1914 blev Lois Weber och Phillips Smalley ett radarpar i det knoppande Hollywood – inte minst eftersom den gifta duon själva spelade huvudrollerna i de flesta filmer de gjorde.

The Image Book (2018)

Här finnes ändå en definition för filmpoesi.

Zorros märke (1920)

Den må vara snart hundra år gammal, men Zorros märke är fortfarande en vansinnigt rolig film.

BlacKkKlansman och den nya verklighetens behag

Spike Lees BlacKkKlansman är något av en berg- och dalbana. Vad gäller dess kvalitéer så recenserade jag filmen när den kom, och efter en omtitt har jag i sak inget mer att tillägga – men kanske kan jag förtydliga några detaljer.

Filmkrönika – this is it?

En krönika om monster och våldsmän, hur de finns i verkligheten och i fantasin, och om vårt behov av att gå in i deras garderober och med kittlade ögon bevisa att de finns – artikulerad i filmens språk.

Sången om den eldröda blomman (1919)

Stumfilmsvärlden är lite grann som ett skövlat land.

Ur en särskild synvinkel?

”Luke, you’re going to find that many of the truths we cling to depend greatly on our own point of view.” / Obi-Wan Kenobi, Episod VI.

En väg till förmågor somliga anser onaturliga…

”If you strike me down, I shall become more powerful than you can possibly imagine.” /Obi-Wan Kenobi, Episod IV

Senaste sorteringarna

Nya, reviderade eller nyaktuella inlägg av filmer jag nyligen sett, sett om eller tidigare glömt lägga in.

Roma (2018)

Det är en fin liten film, Roma.

Ingenting är heligt (1937)

Har man varit i New York och stirrat upp på en skyskrapa så vet man att det är en konstig sak att göra.

Between Worlds (2018)

Han sitter där han sitter, Cage.

Aquaman (2018)

Under ytan finns ingenting. Men ytan är åtminstone grann.