Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

The Three Musketeers

15starrating

Regi: Paul W.S Anderson

Okej, det finns vissa uppenbara skämt man redan på förhand kan dra inför den här filmen. Den är regisserad av skräp-maestron Paul W.S Anderson som gjort sådana mästerverk som Aliens vs. Predator, Mortal Kombat och Resident Evil-filmerna. Man skulle kunna säga att hans nya film om de tre musketörerna är ungefär lika mycket Alexandre Dumas som en Big Mac är lik en nybakad baguette och ett lagom kallt glas Bordeaux.

Men det vore alldeles för uppenbart. Man skulle istället kunna påpeka att det inte alls behöver vara en dålig idé, i sig, att göra en fånig och fartfylld äventyrsfilm om de tre musketörerna utan någon annan poäng än att vara en lattjo film.

Då måste man förstås bortse ifrån att problemet att Anderson inte gör roliga filmer. Han gör klonkiga, fyrkantiga, långtråkiga bladningar av generiska actionscener och klyschiga dialoger längsmed en helt mekanisk intrig. I Resident Evil var intrigen snodd från Aliens. I Mortal Kombat var intrigen snodd från Enter the Dragon. Uppå dessa snodda intriger fanns en uppvisning av exemplariskt medelmåttig action som inte är lika usel som i nutida Steven Seagal-filmer men långt ifrån lika imponerade som i filmer av nya trevliga actionregissörer som Pierre Morel eller Timur Bekmambetov. Slutresultatet är en film du redan sett förut, en du ser i sömnen och en du likt en meningslös dröm glömmer så fort du vaknar, eller rättare sagt går vidare med ditt liv. Jag vet att vissa människor letar efter precis sådana filmer när dom letar efter en film att se. Men mitt uppdrag är inte att tipsa om lagom starka bedövningsmedel utan att klargöra när något är dåligt.

The Three Musketeers är en upphostning av exakt samma skval som Andersons tidigare filmer. Jag tänker inte ens bemöda mig med att förklara handlingen närmare, eller dra till med någon lustighet om Milla Jovovich – som för övrigt är gift med Anderson – och hennes ”big badabom”. Den har i övrigt skådespelare som verkligen är professionella och amibtiösa; när man har biroller från Orlando Bloom, Til Schweiger, Christoph Waltz och Mads Mikkelsen borde man inte kunna misslyckas hur stort som helst men det är ett bevis på Andersons talanglöshet att filmen förblir fyrkantig och långtråkig hur bra skådespelare som än anstränger sig med vilka roller som helst.

Det som gör den här filmen extra onödig är att det redan finns en bättre variant av samma sak. De tre musketörerna från 1993 hade Charlie Sheen, Kiefer Sutherland, Chris O’Donnel och Oliver Platt i huvudrollerna och både Michael Wincott och Tim Curry som skurkar. Det hade inte mycket att göra med Dumas den heller men det är en ganska trevlig och underhållande film. Man kan se den om man har lust. Det finns däremot ingen anledning att se den här filmen.

2 svar på ”The Three Musketeers

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *