Dum och dummare 2 25starrating

dum dummare 2

25starrating

Regi: Bobby Farrelly, Peter Farrelly

20 år efter Dum och dummare ger sig idioterna Harry och Lloyd ut på vägarna igen för att hitta Harrys fram tills nu okända fullvuxna dotter som ska hålla ett tal på en forskningskongress. Hennes styvpappa är stenrik och dennes onda fru planerar döda honom ihop med lakej och lönnmördare – när Harry och Lloyd kommer in i bilden hamnar de också på dödslistan. (Men allt är förstås bara trams).

Dum och dummare 2 är lite grann som en återföreningskonsert med ditt favoritband för 20 år sedan. De har inte stått på scen på två årtionden men nu står de och levererar greatest hits – och misses – medan sångaren vill att du och alla andra kastar händerna i taket och partar som om det vore 1994.

Det smakar helt klart konserver om denna tjugo år gamla tvåa – men, visst, å andra sidan, man vet vad man får. Återföreningen mellan bröderna Farrelly, Jim Carrey och Jeff Daniels innehåller en del större skratt och en ström av fniss – men det känns inte helt som att filmen förtjänar dem.

Storyn är en direkt omstuvning av förra filmen. Som uppföljare är den rentav finesslös på ett lite gammaldags sätt. Ni vet, som på den tiden då det räckte med en uppföljare, och då den nästan alltid innebar ”samma sak som förra filmen fast sämre”. Liksom i ettan så går Dum och dummare 2 ut på att idioterna Harry och Lloyd ska ut på vägen: Då var det Aspen, nu är det Maryland. Då var det för att hitta en snygg tjej som Lloyd (Jim Carrey) var kär i. Nu är det för att hitta en dotter som Harry (Jeff Daniels) tydligen blev pappa till för tjugotvå år sedan (det vill säga en till snygg tjej). Då hamande duon på en konferens för utrotningshotade djur. Nu hamnar de på en konferens för humanitär forskning. Då klädde de ut sig i tron att de klätt upp sig – Nu gör de det igen. Då var det ett par skurkar som ville ha någons pengar – Nu finns det ett par skurkar som vill ha någons pengar. Då råkade Harry och Lloyd på en lönnmördare – Nu råkar de på en lönnmördare. Det är praktiskt taget samma film, fast med faddare smak.

Skalar man bort nostalgin så ser man nog att inte heller den förra filmen var något mästerverk, men den höll ihop och hade bra energi och gott om smaklös humor. De tjugo åren som gått sedan sist känns. Då kryllade bröderna Farrellys filmer av skämt och mänskliga karaktärer av olika slag, och de fyllde sina filmer proppfulla av cameos om än så bara åt deras vänner och bekanta. Dum och dummare 2 är på alla sätt en latare och mindre inspirerad film. Den tuffar på och håller sig vid liv genom ytan av förra filmen, utan att riktigt övertyga om att innehållet finns kvar.

Men, jag ska inte ljuga. Enskilda scener är roliga. Filmen har ett småputtrande underhållningsvärde. De bästa skämten tas inte till vara på – som när Harry och Lloyd för ett ögonblick tror att de blivit kidnappade av utomjordingar (via en otrolig slump); det finns stor potential för flera gags med den premissen. Detsamma gäller för doldisen Rob Riggle (du har sett honom i flera sämre komedier de senaste åren) som tekniskt sett spelar två karaktärer: En dum småtjuv och en överdrivet ambitiös lönnmördare – de är tvillingbröder, båda med siktet inställt på att döda Harry och Lloyd (den ena bokstavligen). Det hade kunnat leda till storartade förväxlingar.

Men filmen orkar liksom inte. Skämt riggas upp och får inte så stora payoffs. Särskilt många stående skämt finns inte alls. För många sekvenser är ”medvetna flörtar” med (det vill säga återanvända idéer från) ettan – som resemontagen, Lloyds sexdrömmar, pojken med papegojan, ”hundbilen” som får en meningslös cameo. När komiken brinner till gör den det istället i de idiotiska skämt-scenarion som filmen mäktar med att hitta på – som när vår duo får ett returnerat brev i händerna, och åker fram och tillbaka till samma plats de är på för att lämna tillbaka det (ungefär). Eller när Harrys föräldrar visar sig vara ett asiatiskt pensionerat par som till Harrys stora chock förklarar för honom att han är adopterad (”We fought you knew…!”)

Bröderna Farrelly kan fortfarande konsten att skämta om saker som är politiskt inkorrekta. Eftersom de är så oskuldsfullt barnsliga blir det aldrig alltför flåsigt eller geggigt, ens när Harrys gamla flamma (Kathleen Turner) åldrats till en butchig medelålders bilmekaniker (tekniskt sett begravningsentrepenör) och måste identifiera sig via sin tatuering: En smiley, som på grund av gravitationens lagar blivit en frownie.

Filmen är som bäst i början, när den praktiskt taget sysslar med att rada upp skämt istället för att berätta en historia. När intrigen tuffar igång så tappar filmen fart och ju längre slutet vi kommer desto mer faller den isär. En sak som första filmen gjorde bra var att parera Harry och Lloyd med den aningslösa och väluppfostrade Mary (Lauren Holly) – det gjorde att storyn sparrade humorn och vice versa.

I tvåan är skämtet att Harrys dotter Penny (Rachel Melvin) är lika korkad som han och Lloyd – som ger henne tillbaka sin förlorade mobiltelefon varpå hon säger ”No wonder nobody’s been calling me!”

Men tre korkskallar blir lite för mycket och filmen saknar en enda smart karaktär som bollplank – utan en smart person att möta humorn vet humorn inte riktigt vart den ska ta vägen och storyn är så löst formulerad att filmen verkar improvisera fram sina konflikter utan att ta vara på dem (Lloyd är het på gröten på Harrys dotter, till exempel, men det leder inte till något särskilt) för att sedan sluta med flera minuter då alla bara förklarar hur allt hänger ihop. Ni vet, scener där folk säger ”But there’s still one thing I don’t understand”. Variationer på den repliken kommer säkert fem gånger, bara för att manuset inte orkat lösa trådarna tidigare.

Men – jag ska säga det en gång till – vissa scener är roliga. Skådespelarna är med på noterna, åtminstone Kathleen Turner som är rolig att (åter)se som krass kvinna i medelåldern. Men den största behållningen är förstås Daniels och Carrey. I en i övrigt oinspirerad film är de förvånansvärt pigga och eldiga i sina gamla paradroller. Daniels verkar ha glidit in sina gamla skor med iver, och Jim Carrey har fortfarande en humoristisk begåvning som kameran älskar. Med fjantiga one-liners, dumma miner och quirky mannerismer så hjälper han Dum och dummare 2 till att bli något mycket mer än den egentligen är. Liksom han gjorde med till exempel Ace Ventura 2 (1995).

Men det är inte en lika rolig film. Det är inte mycket till film överhuvudtaget. Men man kan vara snäll och säga att Dum och dummare 2 gör vad den förväntas göra. Sa jag småputtrande underhållning? Menade nog småpruttande. Kanske lite fisljummet rentav. Det är i alla fall ingen riktig brakare. Men, säger du nu, den är inte så dum ändå, då? Jodå, visst är den det. Vill man ha det så får man ta det – men det var bättre förr.

FREDRIK FYHR

 

PS.

Bill Murray är med i filmen, men du kommer inte få syn på honom.

 

*

dd2

DUM OCH DUMMARE 2

Originaltitel, land: Dumb and Dumber To, USA.
Urpremiär: 7 november 2014 (Virginia Film Festival).
Svensk premiär: 12 november 2014.
Speltid: 110 min. (1.50).
Åldersgräns och lämplighet: 11.
Teknisk process/print/bildformat: ARRIRAW; DI 2K/35 mm, D-Cinema/1.85:1.
Huvudsakliga skådespelare: Jim Carrey, Jeff Daniels, Rob Riggle, Laurie Holden, Rachel Melvin, Steve Tom, Don Lake, Patricia French, Kathleen Turner, Gregory Frears, Bill Murray, Tembi Locke, Paul Blackthorne, Brady Bluhm, Eddie Shin, Atkins Estimond, Tommy Snider, Lindsay Ayliffe, Matthew Cardarople, Michael Yama, Nancy Yee, Grant James, Taylor St. Clair, Erin Allin O’Reilly, Nancy Byers Farrelly.
Regi: Bobby Farrelly, Peter Farrelly.
Manus: Sean Anders, Mike Cerrone, Bobby Farrelly, Peter Farrelly, John Morris, Bennett Yellin.
Producent: Riza Aziz, Bobby Farrelly, Peter Farrelly, Joey McFarland, Bradley Thomas, Charles B. Wessler.
Foto: Matthew F. Leonetti.
Klippning: Steven Rasch.
Musik: Empire of the Sun.
Scenografi: Aaron Osborne.
Kostym: Karen Patch.
Produktionsbolag: New Line Cinema, Universal Pictures, Red Granite Pictures, Conundrum Entertainment.
Svensk distributör: Noble Entertainment.

No Responses

Post A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *