Ride Along 2

ride along 2

Miami ser varmt och skönt ut, så här mitt i slaskiga januari. Jag är inte säker på att alla som lever där är fotomodeller och går omkring i märkeskläder – säkerligen står det väl inte bikini-brudar runt varje gathörn och åmar sig? – men jag uppskattar åtminstone solen och värmen.

Ride Along 2 är en film som utspelar sig i Miami, ser ni, och det gör den helt rätt i. Jag uppskattar i synnerhet kläderna som skådespelarna har på sig. Liksom alla Hollywood-filmer som kör på en flådig look är den är inspelad på Red-codex 6K, 19.4 megapixlar, eller på ren svenska ”jätte-jätte-HD” – och man kan riktigt se texturen på de där luftiga bomullsplaggen. Kevin Hart är klädd helt i vitt i en scen, som en ”90s P. Diddy”, och jag gillar Ice Cubes grå skjortor – skurken i filmen spelas av Benjamin Bratt, och han stiger ut som ur en Dressmann-reklam. De flesta kvinnor i filmen har nästan inga kläder på sig, men polisen Maya (Olivia Munn) har ett par tajta jeans, ett grått linne och en sportbehå – stilrent, praktiskt och utstrålar en viss autonomi.

Man kan alltså säga att jag inte var helt uttråkad av Ride Along 2. Via IMDb ser jag att kostymören heter Olivia Miles, och hon har även gjort kostymerna till TV-serien ”Entourage”…. m-hm, ja, det är väl också lite Dressmann, eller så. (Jag har aldrig sett ett avsnitt av den serien, men vad jag förstår är den väldigt grabbig). Så jag får tacka Olivia Miles. Hon hade ett jobb – och lyckades!

Annat kan man säga om alla andra här, även om det också är en sanning med modifikation. Ride Along 2 och dess föregångare är produkter och det enda de ska göra är att tjäna pengar – att underhålla dig är inte ens sekundärt utan trippulärt, kanske till och med kvatrippulärt, efter att få skådisarna att skriva på kontrakt för uppföljare och säkra en deal med Pepsi – och tjäna pengar har den gjort. Den första Ride Along-filmen hade ingen svensk biopremiär, men filmen blev en så pass stor succé (åtminstone i USA) att uppföljaren nu förärats en svensk biopremiär. Att Ride Along 2 genast gick upp som etta på biotoppen i USA är ett bra bevis på att folk inte går på bio för att se bra filmer, även om de helt kommersiella produkterna ibland kan råka vara tekniskt sett bra också (som Guardians of the Galaxy eller Star Wars: The Force Awakens, som var filmen denna ”petade ner”). Det man köper, i och med en biobiljett, är affischen och produktnamnet; det är själva filmen som är den verkliga reklamen.

Ice Cube – som en gång i tiden skalderade ”fuck tha police” – spelar nu polis. C’est la vie. James, som karaktären heter, är sur och butter och gillar inte sin partner AJ (Kevin Hart) som är en sådan där Eddie Murphy-skolad skrikapa i Chris Tucker-traditionen – ty, det finns alltså fortfarande en marknad för den stereotypen. Det godtyckliga kruxet är att AJ ska gifta sig med James’ syster Angela (Tika Sumpter) – de är ”brothers in law” (fattar ni?? ”Brothers” in law!) – vilket är en modest utveckling av intrigen i förra filmen, då kruxet var att AJ och Angela var förlovade. (Blir hon gravid i trean eller är det att gå för fort fram?)

Angela fick äran att bli kidnappad av skurkarna i slutet av förra filmen, men nu är hon hemma och förbereder för bröllopet – men för att inte vara för könsstereotypa (jag tror faktiskt det är tanken) så är AJ också fixerad vid bordsplaceringar och huruvida det ska vara hortensior på plats eller inte; vi får också veta att AJ också ett helt sortiment stringkalsonger, vilket passerar som ett ”roligt” skämt och inte som en signal för Angela att hennes man kanske har andra preferenser än hon anat – i synnerhet med tanke på att han inte ens reagerar när hon klär ut sig till dominant polis och ska sätta handbojor på honom. (Det här är en sådan där film som är så heterosexuell att den inte noterar hur homosexuell den är).

Jag vet, jag vet. Min koncentration är riktad åt fel saker. Jag borde kanske säga att de omaka paren åker till Miami för att leta upp ett vittne (Ken Jeong) som leder dem till en social välgörare (Bratt) som förstås är superskurk som langar alltifrån vapen till knark och ändå förblivit helt okänd för polisen – Kanske jag borde påpeka att Kevin Hart inte är rolig bara för att han skriker och att Ice Cube är mer av en charmig närvaro än en skådespelare, vilket inte hade varit ett problem hade det inte varit för att James faktiskt ska få känslor för den där tuffa snutinnan Maya (Munn).

Kanske jag borde säga att de flesta inslag här är snodda från Dödligt vapen- och Snuten i Hollywood-boken, med sedvanliga inslag av genomkommersialiserad Michael Bay-sexism, men att det inte finns något sammanhang i intrigen – här finns praktiskt taget inget ”fall”, inga ”ledtrådar”, ingen tråd mellan punkt a och b, utan saker bara händer – och att skurken är svag och utan motiv, karaktärerna hamnar aldrig i verklig fara och såväl biljakter som andra spänningsscener är så slarvigt klippta att man glider iväg i tankar på annat när det ska vara som mest spännande. Bilderna skriker en i ansiktet men de fastnar inte.

Filmen är både bättre och sämre än sin föregångare. Ettan hade problemet att den inte kunde leva upp till sin egen enkla lilla intrig – allt kändes långsökt och forcerat, plågat av amatörmässigt manus och dålig regi (regissören Tim Story har bland annat de två första Fantastic Four-filmerna på sitt samvete); den mest fatalt korkade detaljen, även om konkurrensen är svår, är att AJ är specialist på vapen och eldstrider eftersom han spelar så mycket TV-spel… Som uppföljare behöver Ride Along 2 onekligen inte bygga upp eller presentera dessa premisser igen – det är bara att köra på med det amatörmässiga manuset och den dåliga regin.

FREDRIK FYHR


ridealong2

RIDE ALONG 2

Originaltitel, land: Ride Along 2, USA.
Urpremiär: 6 januari 2016 (Miami).
Svensk premiär: 29 januari 2016.
Speltid: 102 min. (1.42).
Åldersgräns och lämplighet: 11.
Teknisk process/print/bildformat: Redcode RAW (6K); DI 2K/D-Cinema/2.35:1
Huvudsakliga skådespelare: Ice Cube, Kevin Hart, Tika Sumpter, Benjamin Bratt, Olivia Munn, Ken Jeong, Bruce McGill, Michael Rose, Sherri Shepherd, Arturo del Puerto, Eric Goins, Carlos Gómez, Utkarsh Ambudkar, Glen Powell, Nadine Velazquez, Bresha Webb. .
Regi: Tim Story.
Manus: Phil Hay, Matt Manfredi.
Producent: Matt Alvarez, Larry Brezner, Ice Cube, William Packer, J.C. Spink.
Foto: Mitchell Amundsen.
Klippning: Peter S. Elliot.
Musik: Christopher Lennertz.
Scenografi: Chris Cornwell.
Kostym:Olivia Miles.
Produktionsbolag: Universal Pictures, Cube Vision, Will Packer Productions.
Svensk distributör: UIP/Universal.


rsz_15starrating1-300x72
Betyg och omdöme: Under medel – totalt stereotyp actionfilm av buddycop-modell, men utan energi, konflikt, humor, välgjord action, genomtänkt intrig eller dynamik i karaktärerna; svag i nästan alla avseenden.

No Responses

Post A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *