Extraction

extraction

”Excrement” är ordet jag hela tiden återkommer till. Att titta på Extraction är som att köra ner handen djupt ner i en sopcontainer, gräva upp ett ruttet stycke ost och sätta tänderna i det, långsamt och länge – yum, yum… yuck.

Det är en sådan där film där Bruce Willis stirrar oss i ansiktet som om han sålde sin själ när han gjorde den femte Die Hard-filmen och nu inte längre har något annat val än att dyka upp närhelst någon vill ha honom där.

I den här filmen är han CIA-agent som blir han kidnappad av några religiösa terrorister av oklart ursprung – de tvingar honom att läsa upp deras krav i en kamera och han spelar inte rollen på något annat sätt än han gör i någon annan scen av filmen. Han vill inte vara där. Ingen i filmteamet har vågat tilltala honom. Kameran har varit påslagen och han har sagt sina repliker, tänt en cigg och åkt hem.

I jakt på något intressant att säga om Extraction har jag förgäves letat i andra recensioner, och funnit att den tveklöst mest vanliga tendensen är att skämta om tandläkarbesök – ”Extraction” är ju processen att dra ut tänder. Och jag måste erkänna att skämtet är värt filmen – om du verkligen föreställer dig det obekväma i ett tandläkarbesök så är känslan inte så långt ifrån att se den här filmen från början till slut.

Det är en slarvigt gjord, plastig, idiotisk och vedervärdigt generisk produktion som inte lämnar mer intryck än de som gör att man nämner ord som plast och idioti utan att orka gå in på närmare detaljer. Jag har redan nämnt att Bruce Willis spelar en CIA-agent som blir kidnappad – det betyder att jag väl också måste säga att Kellan Lutz (i en karriär som börjar likna en El Dorado-expedition på jakt efter det gyllene direkt-till-video-landet) spelar hans son, en rookie-agent som ”bearbetar” (ett för starkt ord, men okej) hans mammas död, och som kanske eller kanske inte är för mycket av en mjukis för att klara av jobbet. Men vad bättre sätt att bevisa sin tuffhet för pappsingen än att leda jakten på hans fritagning?

Den jakten kan man ha och mista, dock, eftersom större delen av filmen är en sömnframkallande dåligt gjord serie biljakter, handgemäng, diverse smyga-runt-i-mörkret-med-comlink-scener och gnabb med partnern och designerade sexobjektet Gina Carano. Extraction är förstås inte en film som behöver vara originell, jag skulle glömma titeln inom en vecka oavsett vad, men den behöver energi, hantverk och åtminstone antydan till karaktärer. Kellan Lutz är inte en begåvning att räkna med, men man vet att man tittar på en dålig film när man tycker att han är värd bättre.

Med tanke på hur många filmer som är bättre än denna blir jag deprimerad av tanken på att någon någonstans kommer sätta sig ner för att se den här filmen. Kanske det är någon som inte vet så mycket om film men som är sugen på lite raka rör, ser Bruce Willis namn och tycker att det väl verkar vara en lika bra säck som vilken annan som helst – inte kan det väl finnas en gris här?

Och vem vet, den personen kanske ser filmen från början till slut utan att höja ett ögonbryn, utan att pulsen en enda gång stiger, utan att en enda tanke eller känsla kommer och går – och kanske finner att, hey, det finns värre saker i världen än dåliga filmer. Jag håller helt och hållet med. Det är också det enda positiva man kan säga om den här filmen.

FREDRIK FYHR


op

EXTRACTION

Originaltitel; land: Extraction; Kanada.
Urpremiär: 18 december 2015 (USA).
Svensk premiär: 11 april 2016 (DVD, Blu-Ray, VOD).
Speltid: 83 min. (1.23).
Åldersgräns och lämplighet: 15.
Teknisk process/print/bildformat: SxS (Arri Alexa XT); DI 2K/DCP/2.35:1.
Huvudsakliga skådespelare: Kellan Lutz, Bruce Willis, Gina Carano, D.B. Sweeney, Joshua Mikel, Steve Coulter, Dan Bilzerian, Heather Johansen, Roman Mitichyan, Christopher Rob Bowen, Rob Steinberg, Lydia Hull, Tyler Jon Olson, Nick Loeb, Sierra Love, Nathan Varnson.
Regi: Steven C. Miller
Manus: Max Adams, Umair Aleem.
Producent: Randall Emmett, George Furla, Adam Goldworm, Mark Stewart.
Foto: Brandon Cox.
Klippning: Vincent Tabaillon.
Musik: Ryan Dodson.
Scenografi: Nate Jones.
Kostym:Bonnie Stauch.
Produktionsbolag: Twirly Films Limited, Aperture Entertainment, Emmett/Furla Films, Oasis Films.
Svensk distributör: Scanbox.


rsz_051
Betyg och omdöme: Mycket dålig film – total livlöst sammanfogande av scener där folk reciterar dialoger och går igenom halvdana actionscener gjorda med sömnframkallande medelmåttighet.

Post A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *