Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Criminal

criminal 1

Jag vet inte om jag någonsin sett en sämre film med bättre skådespelare än den här. Som en som regelbundet skrapar bottenytan av videoutbudet kan jag garantera att Criminal är den typ av meningslöst direkt-på-video-skval som inte borde komma i närheten av en biograf: Den är inte bara dålig utan kall, stendöd, långtråkig.

Jag kan till någon mån förstå var Ryan Reynolds är med, och varför Gal Gadot spelar hans fru, för deras CV:n föreslår inte direkt en fallenhet för god smak (de var ett kärlekspar i Deadpool också) – jag kan till och med acceptera att Kevin Costner är med, men det börjar osa komplott när vi också har Tommy Lee Jones och Gary Oldman här (vilket fått somliga att nämna Oliver Stones JFK, där de alla var med, vilket bara känns sorgligt i sammanhanget). Med tanke på att lönechecken för Criminal inte kan ha varit monumental så måste någon ha gett dem ett Gudfadern-aktigt erbjudande.

Filmen har en dödfödd story, kopplad till en blytungt lunkande intrig, som vänder ut och in på Self/less, som Face/Off-ifierade Ben Kingsley så att han hamnade på rymmen i Ryan Reynolds’ kropp – nu är det CIA-agenten Reynolds medvetande som efter döden förs över till fången Costners kropp.

Det går till via mycket skrik och skrän och meningslöst allvar, utan att ens rimlig pseudo-vetenskap avhandlas; Tommy Lee Jones spelar läkaren som tydligen utarbetat den här tekniken i arton år, och han ser onekligen ut att vara exakt så trött som Tommy Lee Jones brukar se ut att vara. CIA-ledaren Oldman, som ansvarar för experimentet, har i uppgift att stå i rum och skrika saker.

Poängen med att det här experimentet är att Costner, som egentligen är en inspärrad superkiller, ska ut på jakt efter en terrorist som kallar sig själv Holländaren (Michael Pitt). Med fånig rysk brytning förklarar han via Skype att han vill ha x antal miljoner, samt gå fri från lagen, annars släpper han lös hackade koder till världens kärnvapenprogram.

Han är i sin tur länkad till en politisk ”sak”, förespråkat av en pretentiös politruk (Jordi Mollà) som högst ospecifikt domderar att ”alla världens regeringar måste falla” till förmån för en ”world wide revolution!” Han är, ni vet, en sådan där ”politisk” person, som vill att allt ska ”rasas”… han är ju ”politisk”.

Man skulle kunna tro att manuset skrevs av ett par tolvåringar, men istället kommer det från samma snillen som skrev Michael Bay-filmen The Rock (1996) – vilket antagligen förklarar varför Costner ser ut som Sean Connery i den filmen, när han förs ut ur sin cell i grått grunge-hår och Gandalf-skägg.

Gör dig redo att checka ut ur filmen långt innan han han hittar några av filmens skurkar. Costners framträdande i filmen är bisarrt i en eskalerande skala – hans rollfigur är obönhörligt osympatisk medan han slår ner oskyldiga människor till höger och vänster, bukskrattar åt sin egen oförmåga att skilja på franska och spanska går till biblioteket för att hitta en bok av någon snubbe som heter George Orwell, ty han minns namnet från en bokhylla i en av filmens tidiga flashbacks.

Tanken är att Reynolds goda karaktär ska bryta sig igenom Costners slusk-figur – så att han plötsligt börjar bete sig trevligt mot människor, utan att han kan göra något åt det – men Costner ruinerar hela principen genom ett groteskt, monotont, Nick Nolte-kanaliserande överspel som gör att hans fylle-pucko hela tiden står i fokus. Det är inte en karaktär vi kommer vilja ge förlåtelse till, och när han ska vändas till den goda sidan (via ett besök hos änkan Gadot) står filmen still som en fågeldamm i december.

Medan Costner förblir filmens mest distinkta brist så är hela filmen kvävande skräp i övrigt – undermåligt fotad och slarvigt skriven, med ett manus som till 100% använder sig av ”Varför? Därför!”-logik och en intrig som bygger på helt seriöst menade repliker som ”You gotta stop hitting him – especially in the head!”

Om det någonsin funnits en annan idé med filmen än att vara en stabil actionrökare så syns den inte så långt ögat kan nå – och det är verkligen inte en spännande eller underhållande film.

Men den har, som sagt, en gedigen uppsättning skådespelare. Alla inblandade, ner till minsta biroll, har gjort femtiodubbelt så bra ifrån sig i oändligt mycket bättre filmer. Gal Gadot blev nyligen Wonder Woman. Oldman blev Oscarsnominerad för Tinker Tailor Soldier Spy – Tommy Lee Jones vann för Jagad (1993). Ryan Reynolds var nyligen minnesvärd som kronisk spelare i Mississippi Grind. Jordi Mollà har varit med i minst 40 filmer i Spanien, till exempel Pedro Almodóvars sevärda Min hemlighets blomma (1995), och Michael Pitt har varit med i okonventionella saker som Funny Games (2007) och TV-serier som ”Boardwalk Empire” och ”Hannibal”. Rollistan består av flera tekniker, spelade av sådana som Colin Salmon (som var med i alla Bondfilmerna med Pierce Brosnan) och Scott Adkins (en kampsportare som kämpar hårt för att vara en bra B-actionhjälte). Längst ner i rollistan, i rollen som ”Fisher”, finns någon som heter  Ian Burfield. Han har bland annat spelat ”Tweed Coat Fingerman” i V för Vendetta (2005).

Det är bara att ta för sig. Högt och lågt. Det finns miljoner bättre filmer än Criminal och förhoppningsvis bara några hundra sämre.

FREDRIK FYHR


criminal 2

CRIMINAL

Originaltitel; land: Criminal; USA, Storbritannien.
Urpremiär: 7 april 2016 (Israel).
Svensk premiär: 6 maj 2016.
Speltid: 113 min. (1.53).
Åldersgräns och lämplighet: 15.
Teknisk process/print/bildformat: ARRIRAW 2.8K, Redcode RAW 6K; DI 2K/DCP/2.35:1
Huvudsakliga skådespelare: Kevin Costner, Gary Oldman, Tommy Lee Jones, Ryan Reynolds, Jordi Mollà, Gal Gadot, Michael Pitt, Amaury Nolasco, Alice Eve, Antje Traue, Scott Adkins, Laura Decaro.
Regi: Ariel Vromen.
Manus: Douglas Cook, David Weisberg.
Producent: Chris Bender, Christa Campbell, Boaz Davidson, Mark Gill, Lati Grobman, Matthew O’Toole, Trevor Short, J.C. Spink, John Thompson.
Foto: Dana Gonzales.
Klippning: Danny Rafic.
Scenografi: Jon Henson.
Kostym:Jill Taylor.
Produktionsbolag: Lionsgate, Millennium Films, BenderSpink, Campbell Grobman Films.
Svensk distributör: Disney.


rsz_1starrating-300x75
Betyg och omdöme: Dålig film – taffligt gjord high concept-action, opersonlig och ologisk, från början till slut underpresterande i alla avseenden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *