År för år – 1913 – A Message from Mars

<- 1912

… å andra sidan kan det som en gång var populärt idag framstå som oavsiktligt originellt. Det är lite svårt att veta vad man ska säga om den brittiska science fiction-filmen A Message from Mars från året därpå – lika delar predikande och högtravande, men också Ed Wood-knasig (över 40 år innan Plan 9 from Outer Space) och allmänt teatral.

Storyn – som också ursprungligen var en pjäs som regissören Charles Hawtrey satt upp med stor framgång under åren som ledde fram till filmatiseringen – plockar från Charles Dickens med ungefär samma exakthet som den föregående Jesus-filmen plockar från Bibeln, och handlar om en stenrik, självisk dandy som får besök av en marsian som tar med honom till Mars, ungefär som om det vore samma sak som att ta pendeln till Surrey.

Marsianen är ingen grön gubbe, tyvärr, utan en helt vanlig gubbe, om än ekivokt helklädd i Monty Python-riddarrustning och någon slags hippie-symbol runt halsen – vilket också visar sig vara marsianernas standard-dress.

Väl på plats måste den ruttne surpuppan lära sig att se sin egen plats i tillvaron – marsianerna har en slags proto-TV varifrån de kan se valda delar av jordiskt liv (ett årtionde senare snott av ryssarna i den sovjetiska halvklassikern Aelita) och genom dessa bilder ska huvudpersonen komma att inse hur lyckligt lottad han är, hur självisk han varit, och hur ovärdig han är kärleken till den unga kvinna som nyligen uttryckt tvivel på äktenskap (eftersom han är en sådan knöl).

Allt som allt är A Message from Mars en relativt solid och traditionell film för sin tid – liksom många filmer från den här tiden har den ett moralistiskt, universellt budskap som förmodligen inspirerades av det annalkande första världskriget, och liksom många filmer som är så här pass tidiga är förlagan tryggt hämtad från en mycket säker källa.

Tekniskt sett är filmen teatral på ”filmad teater”-nivå, vilket inte hör till ovanligheterna när man talar om filmer från det allra tidigaste 1910-talet (även om det gjordes en del mer kreativa filmer, mitt tillfälliga skolexempel från 1913 är August Bloms Atlantis som jag omnämnt framför allt här). Det är ändå en besvikelse om man jämför med de tekniska lekstugor som britterna i filmens begynnelse utvecklade. Det är förstås inte helt rättvist att dra alla brittiska filmskapare över en kam, men med tanke på vad som senare skulle känneteckna mycket av brittiskt filmarv (som David Lean, Powell-Pressburger och Merchant Ivory) så känns väl A Message from Mars i sin fyrkantiga duktighet relativt profetisk.

Ändå har filmen ett akademiskt värde, om inte annat – det är svårt att säga hur mycket av en komedi det här ska vara; Hawtrey var visserligen känd för att göra komedier på scen, men A Message from Mars (om man nu kan tolka den på något säkert sätt) känns aldrig direkt som en tilltänkt skrattkavalkad utan är tvärtom ganska präktig.

Nämnas kan även att BFI gjort en helt magnifik digital restaurering av filmen, med ett helt fantastiskt musikspår (väldigt ambient!) av Matthew Herbert. Det funkar inte helt med filmen rent rytmiskt, men om inget, inget annat är det lysande arbetsmusik för den som vill ha tips på det….

-> 1914.

FREDRIK FYHR

No Responses

Post A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *