📼 Romarrikets fall (1964)

mini35star

Eller ännu bättre: Gulderans fall. Hollywood som det sett ut sedan 1920-talet, filmens kungarike och en närapå mytologisk plats på jorden, föll på 1960-talet och det gjorde det precis häromkring. Romarrikets fall blev en så stor flopp att mastodontproducenten Samuel Bronston gick i konkurs – det var kronjuvelen av alla de stora påkostade epos som man försökte konkurrera ut TV med; enorma mammutar som det visade sig att ingen orkade gå och se. Receptet var dyrt och grandiost men hade likväl blivit passé och oaptitligt som grisfötter. Man insåg inte att världen höll på att förändras. Man gick under.

Det finns heller ingen större ironi än att Romarrikets fall kanske är den bästa filmen som eran hade att bjuda på. Det är en otypiskt seriös film, som till skillnad från vad titeln föreslår inte skildrar någon katastrofal big bang – tvärtom var romarrikets fall en så långvarig, omfattande process att ingen film kan göra det rättvisa. Detta förklarar en berättarröst pedagogiskt för oss i början. Det vi istället ser under filmens tre timmar är början till slutet, låt säga, när den ”goda” linjen Caesars dog ut och korruptionen tog över, tronen såldes och ledarna tappade kontrollen över alltings väl.

Alec Guinness spelar Marcus Aurelius, symbolen för Romarrikets sista guldålder. Filmen är mer eller mindre uppdelad i två delar – först får vi se Aurelius sista dagar, därefter följer dagarna av hans arvinge, odågan Commodus (en vagt psykotisk Christopher Plummer), vars svaga sinne och lättjefulla manér helt misslyckas med att hålla koll på de östra och norra gränserna, där armeniske kungen Omar Sharif (vem annars?) står och bubblar med en revolt på lut.

Som om man anat att det här är lite åt det akademiska hållet slängde man in järnkäken Stephen Boyd som hjältemodiga generalen Livius – mannen som Marcus Aurelius egentligen vill se som arvinge (en storybit som går igen långt senare i Ridley Scotts Gladiator, som alltså plockade det den inte tog från Ben-Hur och Spartacus härifrån). Han är rätt stubbig, och saker blir inte helt perfekta för att hans kärleksobjekt Lucilla spelas av en något malplacerad Sophia Loren, som divar sig igenom sina scener utan att helt göra något med sin viljelösa damsell.

Men det spelar mindre roll. Det är filmens metodiska tempo, noggranna manus och tematiska fokus på ledarskap och legitimitet som gör filmen lika fängslande som fascinerande. Detta är en film där filosofiska brandtal om humanism, heder och ära, och mänskliga dilemman och bryderier om plikt och samvete, är minst lika spännande saker som bataljer och strider. Vi får förvisso ett par sådana också – rätt som det är så är Omar Sharif i gasen ändå, med en här av perser och armenier redo att storma riket. Samtidigt matchas det i intensitet av James Mason, som spelar filosofiskt orienterade Timonides, som inte kan svara på en enkel fråga utan att först förklara vilka tre saker som finns att ha i åtanke. (Jag gillar honom!)

Ska du bara se en sådan här gammal tre timmar lång mastodontfilm så… är det möjligt att du får ta och se någon av de tidigare nämnda. Romarrikets fall är inte representativ för den här typen av film – den är ju alldeles för begåvad för att vara det.


The Fall of the Roman Empire. 1964 USA 188 min. färg/65mm/2.20:1. R: Anthony Mann. S: Stephen Boyd, Christopher Plummer, Sophia Loren, Alec Guinness, James Mason, Anthony Quayle, John Ireland, Omar Sharif, Mel Ferrer, Eric Porter, Finlay Currie, Andrew Keir, Douglas Wilmer, George Murcell, Norman Wooland, Michael Gwynn, Virgilio Teixeira, Peter Damon, Rafael Calvo, Lena von Martens, Robert Rietty (okrediterad berättarröst).

Filmad i Ultra Panavision, negativratio 2.76:1. Speltiden brukar ligga på 176 minuter, vilket var speltiden på den svenska premiären (188 min. innefattar ouvertyr, paus och slutmusik). Det är också mig veterligen den enda versionen som finns på svensk Blu-Ray (som jag såg filmen på). Olika trimningar av filmen existerar också – det sägs att den enda helt fullständiga versionen av filmen bara finns på Super-8.

försökigen

Post A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *