💿 Revolverkavaljeren frĂ„n Texas (1917)

Den hÀr filmen borde visas i filmvetenskapliga utbildningar. Det Àr en Western som pÄ fullgoda sÀtt visar hur Hollywood vid 1917 hittat en formula, bÄde innehÄllsmÀssigt och tekniskt. Mycket i filmen Àr taget frÄn D.W. Griffiths Nationens födelse, Àven om det faktiskt var mindre man tog dÀrifrÄn Àn man förstod nÀr det begav sig. Kontinuitetsklippning, check. Antagonist, protagonist, check. Konflikt och mÄl, check. Dramaturgiska kurvor, check.

Det Àr ocksÄ en riktig jÀkla skitfilm.

VĂ„r Man Ă€r en cowboy spelad av Tom Mix – han skulle bli en av 20-talets allra största westernstjĂ€rnor nĂ€r han gĂ€ngade med Fox, men hĂ€r var han grönare och arbetade för bolaget Selig Polyscope (detta var den sista film han gjorde för dem). Filmens centrala skĂ„despelare Ă€r dock inte Mix utan Bessie Eyton, som spelar Texas Ryan, kvinnan som egentligen Ă€r titelfigur; i original heter denna film nĂ€mligen The Heart of Texas Ryan, men det ansĂ„g vĂ€l de svenska titelsĂ€ttarna Ă„r 1917 var för tramsigt – hevaju kĂ„bojen man brysigom!

Texas Ă€r hursomhelst en jĂ€nta som Ă„tervĂ€nder frĂ„n ”East” dĂ€r hon gĂ„tt tvĂ„ Ă„r pĂ„ college, nĂ„got som filmen förhĂ„ller sig Ă€ngsligt till; hon har inte glömt var hon kom ifrĂ„n, förklarar textrutorna noga, och det hĂ€r med att anvĂ€nda ”brains” istĂ€llet för ”bullets” Ă€r inte sĂ„ smart nĂ€r de dĂ€r lĂ€skiga mexikanerna kommer och sĂ€ger hej. En jĂ€ntas lott i livet. Hon mĂ„ste vara smartare Ă€n alla andra, men hĂ„lla tyst om det.

Vad som finns i hjĂ€rtat pĂ„ Texas Ryan vet jag inte, annat Ă€n att hon förstĂ„s faller pladask för Mr. Mix, annat vore vĂ€l konstigt. Det finns inte mycket till story annat Ă€n ondingen Mandero kommer med sitt onda gĂ€ng mitt under fjĂ€rde juli-firandet, med hĂ€st i full galopp och sedvanligt rasistiska stereotyper i full sving (”we gonna keel him”).

Texas Ryan byter klĂ€der med sin vĂ€ninna nĂ€r de Ă€r pĂ„ vĂ€g hem men inte spelar det nĂ„gon roll för de kidnappar henne Ă€ndĂ„. Hon stannar dock inte lĂ€nge hos banditerna förrĂ€n Mix rider efter, förhandlar till sig henne, tar hem henne – sedan kidnappar mexikanerna Mix och hon Ă„ker och betalar lösensumman för hans liv. Sedan (spoiler alert) Ă€r filmen slut.

Que?

Även för en trerullare pĂ„ under en timme Ă€r storyn i den hĂ€r filmen löjligt underdriven. Det mesta av det som ska vara fartfyllt förklaras i textrutorna istĂ€llet för i bild och det som ska vara dramatsikt Ă€r uselt gestaltat. Jag var tvungen att se om de sista minuterna flera gĂ„nger för att bli klok pĂ„ vad jag sĂ„g – Mandero ska avrĂ€tta Mix, men de lĂ„ter honom gĂ„ ivĂ€g medan en gevĂ€rsman lurar genom fönstret. Varför skulle han inte bara springa dĂ€rifrĂ„n? Det spelar ingen roll Ă€ndĂ„ för en textremsa senare och Texas har rĂ€ddat hans liv. Ingen epilog, ingen final, ingenting.

Jag mĂ„ste utgĂ„ ifrĂ„n att nĂ„got gick fel under produktionen, eller att rullar pĂ„ nĂ„got mystiskt sĂ€tt försvunnit. Eller kanske att det ska vara nĂ„gon slags pacifistisk sensmoral – se den vĂ€na Texas, som förstĂ„r att vĂ„ld inte löser problem. Det Ă€r praktiskt att vara passiv, för dĂ„ kommer ingen konflikt. Och vi behöver inte se nĂ„got hĂ€nda om vi istĂ€llet kan lĂ€sa det, som sensibelt folk. SĂ„ se dĂ€r, pacifism löser helt klart budgetproblem.

FREDRIK FYHR


The Heart of Texas Ryan. 1917 USA 60 min. sv/35mm/1.33:1. Stumfilm. R: E.A. Martin. S: Tom Mix, Bessie Eyton, Frank Campeau, George Fawcett, William Ryno.

Post A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fÀlt Àr mÀrkta *