jko

mini3star 1984 USA 160 min. (DC: 180 min.)  färg/35mm/2.20:1. R: Milos Forman. S: F. Murray Abraham, Tom Hulce, Elizabeth Berridge, Roy Dotrice, Jeffrey Jones, Simon Callow, Christine Ebersole, Charles Kay, Kenneth McMillian, Barbara Bryne, Roderick Cook, Richard Frank, Patrick Hines, Nicholas Kepros, Cynthia Nixon.

Väldigt snygg filmatisering av Peter Shaffers pjäs om den noble 1700-talskompositören Antonio Salieri (Abraham) som får tampas med sina demoner när han ser hur Guds musikaliska gåva inte förärats honom, utan underbarnet Wolfgang Amadeus Mozart (Hulce) – som är en barnslig och vulgär tölp! Få andra filmer har utnyttjat sin förlaga på ett mer konsekvent sätt – Forman är en skicklig regissör, scenografin är trovärdig och skådespelarna är exceptionellt bra, men det är Mozarts musik som hela tiden driver den emotionella kärnan i filmen. Tematiken om genialitet och medelmåttighet, och deras relation till samhället, pågår mest på ytan och filmen hålls tillbaka av en lösryckt intrig som aldrig känns helt flytande och karaktärer med något ofärdig motivation; extra förvirrande är att allt (onödigt nog) berättas i flashbacks, via en ramberättelse där en åldrad Salieri påminner om Dracula. Alla håller dock inte med om att detta är skönhetsfläckar – den har sedan dag ett varit otroligt populär, och den vann 8 Oscars, bland annat för bästa film, regi, skådespelare, manus på förlaga (av Shaffer), kostym, smink och ljud. Släpptes år 2001 i en Director’s Cut, med över tjugo minuter nytt material som inte gör filmen bättre eller sämre men onekligen mer episk. 3/5 7/10. 2001, 2008, 2017.

försökigen
<- Always Shine.
-> A Man Apart.