Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Babettes gästabud

babette

mini4star Babettes gæstebud 1987 DANMARK 102 min. färg/35mm/1.66:1. R: Gabriel Axel. S: Stéphane Audran, Bodil Kjer, Birgitte Federspiel, Jarl Kulle, Jean-Philippe Lafont, Vibeke Hastrup, Hanne Stensgaard, Gudmar Wivesson, Bibi Andersson, Pouel Kern, Cay Kristiansen, Asta Esper Hagen Andersen, Therese Hojgaard Christensen, Thomas Antoni, Gert Bastian, Viggo Bentzon, Tine Miehe-Renard, Erik Petersén, Ghita Nørby (berättarröst).

Unik och fascinerande berättelse som utspelar sig på 1800-talet i en avlägsen kristen by på Jylland, där två systrar lever ett helt liv i absolut dygd, totalt disciplinerad fromhet och gudsfruktan; de anställer på äldre dagar fransyskan Babette, på flykt undan krig i hemlandet, som husmor och efter tretton år i tjänst kommer ett brev från Frankrike som bäddar för en magisk final. En märklig men mycket tillfredsställande film som kräver full koncentration av åskådaren men som ger ett helt lapptäcke tillbaka; otroligt subtilt regisserat, varpå karaktärerna blir autentiska och oförutsägbara och skapar flera rörande ögonblick som både blir ledsamma men också obegripligt roliga. Filmen har också en mystisk dimension, då mycket i filmen lämnas osagt och flera frågetecken kvarstår i slutändan; framför allt berättas mycket lite om karaktärerna i repliker och åskådaren lämnas undrande. Inte minst är Babette, briljant spelad av Audran, ett oförglömligt mysterium. De två systrarna ger också oförglömligt intryck av liknande skäl; vid en av de många höjdpunkterna presenteras deras ungdom, och deras uppvaktare, och blickarna mellan den unge löjtnanten och den ena systern tillhör förmodligen filmhistoriens mest romantiska och gripande. Tekniskt fulländad, med vackra jylländska vyer, foto och scenuppsättning som skulle tilltala Kubrick och det verkar lekas med ett teatralt, Bergmanskt skådespeleri som istället skapar en underfundig och oväntad humor. Filmen är egentligen en mycket ovanlig komedi, nästan hela andra halvan består av människor som äter mat, och lika ofta som det är gripande är det lustigt. Det finns också ett vackert budskap om att mänsklighet är den sannaste livsläran, och att både strikt religion och franskt gudlös ”synd” kommer ifrån samma källa; kärlek, medmänsklighet och välvilja. En verkligt originell, mycket vacker film som ifrågasätter all typ av fientlighet människor emellan. Baserad på romanen av Karen Blixen, vann Oscar för bästa utländska film. Videosöndag-recension. 5/5 10/10. 2011.


<- Babes in Toyland.
-> Babies.

försökigen