★★½ Archive

💿 Krig och fred (1966)

Jag ska erkänna att det bor en kulturkonservativ gubbe i mig som fnyser lite när någon dissar en klassiker. Fräckheten man tar sig (fräckheten, säger jag!) när man säger att Ingmar Bergman är tråkig, eller ser Citizen Kane (1941) och konstaterar att ”den var inget för mig”. Vafalls! Vad är det för värld vi lever i!

💿 En cowboy i Washington (1938)

Jag vet vad jag kommer nynna på nästa gång jag dammsuger. ”Dust… dust!” Huuu för damm! ”Can’t see the sun, can’t find my way, the dust has won!” När Roy Rogers sjöng sången – som blev Oscarsnominerad – var den såklart menad för högre ändamål. I depressionens USA var The Dust Bowl ett negligerat

💿 Min arabiska vår (2016)

Hedi, låt oss använda en bättre titel, är en skenbart tunisisk film men, liksom den postkolonialt klingande svenska titeln föreslår, verkar den existera enbart för att vinna några priser och blidka europeiska kritiker, som pliktskyldigt kan peka ut dess teman och kontext så vi ska veta att det är en duktig film som vi är

💿 Leve kärleken (2001)

Godard är Godard, men ibland räcker det inte. Leve kärleken är på många sätt en central film i hans karriär, och det finns de som hyllat den som en av årtiondets bästa filmer, men jag finner den problematiskt tråkig. Av alla Jean-Luc Godards filmer som jag sett, och jag har sett praktiskt taget alla,

💿 Avengers: Endgame (2019)

För sju år sedan skrev jag en text om superhjältefilmer, där jag undrade när de skulle sluta vara populära. Med illa dold iver spekulerade jag i att det nog måste vara snart. En stor flopp kommer komma, likt en komet, och slå ut allt intresse! Jaja. Men jag står åtminstone för att jag skrev

💿 Deltagänget (1978)

Jag vaknade upp lite grann 90 minuter in i Deltagänget, med ungefär 25 minuter kvar, när jag insåg att filmen faktiskt, typ, har en poäng. Detta uppdagas efter nämnda 90 minuter av svineri, då det visar sig att vildarna i Delta riskerar att hamna i Vietnam om de relegeras (vilket alldeles säkert kommer att

💿 En själs hemligheter (1926)

Det finns något bitterljuvt över mellankrigstidens intellektuella upptäckarlusta. Det verkar som att man såg på världen som barn ser på den. Än idag kan man läsa Freud och hitta mycket spännande saker, det tycker jag absolut, men praktiskt taget hela karlns samlade verk har idag utan problem glidit över till kategorin filosofi. Men på 1920-talet

💿 Vingarna (1927)

Den häftigaste scenen i Vingarna sker på en gunga.

💿 En fiende ibland oss (1997)

Ibland känner jag att det inte finns något som heter en ointressant film.

🎞 Star Wars: The Rise of Skywalker (2019)

Det är lustigt. Jag menar, med tanke på hur mycket pompa och ståt som finns i den här filmen, och hur sömlöst och överväldigande den fick mig, och tusentals andra, till biostolen. Mellan J.J Abrams första ”action” och sista ”wrap” så fanns aldrig någon tvekan om att någon skulle dyka upp. De behövde inte

💿 Vår tids musik (2004)

Vinnarna skriver historien och förlorarna gör filmer som Vår tids musik, där helvetet är krig och himlen vaktas av amerikanska soldater.

💿 Blood Creek (2009)

Jag tycker om Joel Schumacher, faktum är att jag kan vara hans enda fan.

🎞 Joker (2019)

Första gången jag såg The Dark Knight (2008) gick jag ut ur biosalongen med känslan av att jag sett en riktigt bra film. Det är lustigt, men jag tyckte verkligen det.

🎞 Det: Kapitel 2 (2019)

Filmatiseringen av Stephen Kings 1200 sidor långa ”Det”, vilket är en film uppdelad i två, är förtjusning och frustration hand i hand.

💿 Point Break (1991)

Jag har aldrig riktigt fattat grejen med Point Break.

💿 Batman Forever (1995)

Min recension från 2001, då jag var femton år och gav den ”3 av 5”.

💿 The Fast and the Furious (2001)

Är det läge att bli nostalgisk för det tidiga 2000-talet?

💿 En midsommarnattsdröm (1935)

Har någon lyckats filmatisera Shakespeares midsommarnattsdröm ordentligt?

💿 Låt oss älska (1960)

En naken skräck bor i Marilyn Monroes ansikte

💿 Glass (2019)

Glass är en film som handlar om skurkarna. Det är den första nyckeln