Det är en ironisk titel, Den blomstertid nu kommer, men ironisk på vilket sätt? Är det ironiskt för att det inte är ”blomstertid” som kommer i filmen, utan en mystisk attack? Eller är det bara ironiskt för att det fasiken aldrig blir fint väder på midsommar? Jo, det ska vara en mörk och dyster katastroffilm, jag […]
Fortsätt läsa💿 Time Machine (2002)
När man pratar om filmhistoriens bästa år så nämner man knappast 2002 i första taget. Ändå kan det vara mitt favoritår. Inget annat år såg ut som 2002, särskilt inte i Hollywood. Filmer var vita, blå, svarta och gröna, urblekta i den bleach bypass-process som regerade detta år för att aldrig riktigt komma tillbaka. Det […]
Fortsätt läsa💿 Indiana Jones och de fördömdas tempel (1984)
”Anything goes” var ordet. Jag gillar hur den låter i början, Cole Porters dänga framförd på mandarin av Kate Capshaw i ett shownummer i 30-talsstuk. Det är absolut de bästa minuterna i Indiana Jones och de fördömdas tempel, tveklöst en av Steven Spielbergs sämsta filmer. Vissa håller inte med, förstås, för i skrivande stund har […]
Fortsätt läsa💿 Spider-Man: Far from Home (2019)
Av alla dödssynder är nog lättja min favorit. Särskilt i filmserier finns det något extremt behagligt i semestern. När Sherlock Holmes tog Malmöfärjan. När Nick och Nora åkte hem till farfar och farmor. Den där gången Logan åkte till Japan och hängde där i en film. Jag kan till och med sträcka mig till tonårskillen […]
Fortsätt läsa💿 Dirty Dancing (1987)
Är inte Dirty Dancing den filmiska motsvarigheten till att ligga i hängmattan och inte göra ett dugg? Hela filmen är som en glass som långsamt smälter. Allt i den gör att man tänker på alla dessa kravlösa, ljumma sommarkvällar… sådana där… såna som man… typ aldrig upplevt egentligen. De tycks alltid finnas för ens inre […]
Fortsätt läsa💿 Interiors (1978)
I ett avseende är Woody Allens Interiors en unik film. Det är den enda film jag kan komma på som är ett överlagt misslyckande. Rimligen måste en film satsa något för att kunna misslyckas, men Woody Allen krattade manegen för sitt eget fall här. Allt föreslår att Interiors är en film som inte vill fungera. Allen kan inte vara […]
Fortsätt läsa💿 The Invisible Man (2020)
—————————————————————————————————– The Invisible Man (2020) Det är synd att The Invisible Man är en så dum och ytlig film, för den bär på idéer som hade kunnat blomstra i mer kärleksfulla händer. Dess bästa spår, kanske skräckens själva stomme, är tanken på ett trauma som aldrig bearbetas. Den osynlige mannen, från den trallande Claude Rains i James […]
Fortsätt läsa💿 Rosa panterns hämnd (1978)
Rosa panterns hämnd var den sista film där Peter Sellers spelade Clouseau. Vi kan väl säga som så att jag inte har några akuta planer på att leta upp resten. Filmen var en av de tio största succéerna år 1978, så Blake Edwards var inte redo att lägga serien på hyllan för fem öre; fler […]
Fortsätt läsa