Myterna kring D.W. Griffith upphör aldrig att förvåna mig, denne filmens urfader… eller rättare sagt lurfader.
Fortsätt läsaHalloween (2018)
20 år senare, tjugo år senare…
Fortsätt läsaPå Chesil Beach (2017)
Man kunde känna vågorna på Chesil Beach.
Fortsätt läsaKörkarlen (1958)
I år var det 100 år sedan Ingmar Bergman föddes – ja. Men nästa år är det 100 år sedan Arne Mattsson föddes, och det är inte värt att förringa heller.
Fortsätt läsaSherlock Holmes tar nattexpressen (1946)
Förra gången var de på en båt, nu är de på ett tåg. Det är som om Holmes och Watson nu kuskar genom sin serie, i ett desperat försök att hålla den igång.
Fortsätt läsaSuspiria (2018)
Visserligen. Det känns som att falla under en häxas trollformel att se den här filmen. Jag kände hur jag lockades in i början – och i slutet vaknade jag till liv som om någon just gjort något med mig, utan att jag gett dem min tillåtelse.
Fortsätt läsaDen onda dockan (1988)
Jag har en hatkärlek till den svenska språkkutymens behov av ondskefulla förenklingar och blodlösa konkretioner. En versal per titel! Översätt titeln till något man kan förstå! Död åt all romantik! Fram med Mariekexen, fika som folk.
Fortsätt läsaNightwatch (1997)
Här i Skandinavien vill jag minnas att Nattvakten (1994) var ett stycke hip när det begav sig, en Scream innan Scream, starten på den korta men fina danska skräckvågen (jo, jag vill bestämt mena att en sådan fanns!) och på sitt sätt en unik snackis.
Fortsätt läsa