★★★½ Archive

💿 Rio Bravo (1959)

Rio Bravo är en av ett par amerikanska filmklassiker som faller i min personliga silverliga – där finns ett par filmer från 50-talet som analyserats och älskats ihjäl, särskilt av boomergenerationens inflytelserika filmvetare. Fords Förföljaren och Hitchcocks Studie i brott kommer till mig omedelbart. Allmänt erkända som några av amerikansk films allra bästa. Rio

💿 Elefantmannen (1980)

John Merrick var hans namn, den så kallade elefantmannen, men den omtyckta filmen från 1980 är inte så mycket en berättelse om honom och hans liv som det är en förhöjd fabel, en slags vuxensaga, om människans förmåga att vända sin blick och finna det i en själv som orsakar värme och medkänsla; empati

💿 Fångad (1949)

Fångad var Barbara i rollen som den eländiga kvinnan. Jag tror det är det bästa sättet att uttrycka det på.

💿 The 36th Chamber of Shaolin (1978)

Man skulle kunna tro att den heliga munken som bor uppe på ett högt berg är en konstruktion för filmens värld. Men det finns faktiskt munkar i tempel i höga berg.

💿 Lejonkungen (1994)

Disneys Lejonkungen är en av de mest populära filmer som någonsin gjorts och den är det eftersom den ger oss svåra, smärtsamma sanningar i ett färgglatt, avsmittande paket.

💿 Metallica: Through the Never (2013)

Så det visar sig att en konceptuell konsertfilm med Metallica kan jämföras med Godzilla – detta är Metallica vs. Cinema, med nästan lika mycket demolering, berättelsen om ett band som försöker ha ihjäl filmen som de är fast i, äta upp dess momentum och spotta ut det.

🎞 The Irishman (2019)

Allt färre älskar film som Martin Scorsese älskar film.

💿 Greven av Monte Cristo (1922)

Greven av Monte Cristo är ljuvlig underhållning från 1920-talet, perfekt lätt och spänstigt elegant.

💿 Henrik V (1989)

Shakespeare i all ära, men “Henrik V” är inte mycket till berättelse när allt kommer omkring

💿 Dimmornas kaj (1938)

Allt är mörkt och kallt runt kajen i Le Havre.

💿 St. Petersburgs sista dagar (1927)

Eller: Allt du skulle vilja veta om kommunistisk propaganda men varit för skraj att fråga om.

💿 Våldet får inte segra (1960)

En vacker flicka vid namn Ruth. Hon har ingen familj kvar, ett faktum som alla listat ut utom hon. Platsen är Zagreb. Kriget är andra världskriget.

💿 Sista timmen (1995)

Efter snart 25 år är den danska slashern Sista timmen fortfarande en totalt undersedd raritet.

💿 Studenten från Prag (1913)

Det här med att sälja sin själ till djävulen måste ha varit en av de största fasorna – om inte den allra största – för folk och fän på 1910-talet.

💿 Varulven (1941)

”Det hänger något mycket tragiskt över den mannen…”

💿 Fallet doktor Knox (1960)

Liksom Jack the Ripper fanns de på riktigt, Burke och Hare. Det är lätt att glömma bort. Det är också det kanske märkligaste med denna redan rätt så märkliga film – en av de allra bästa och mest underskattade brittiska gammelrysarna, med ett av de allra bästa framträdandena av Peter Cushing.

💿 The Blot (1921)

Tänk dig att du står i köket, så hungrig att du är yr. Du ser ut genom fönstret och inser

💿 Tag vad du vill ha (1960)

Vi får inte välja våra föräldrar.

💿 Claires knä (1970)

Så han bestämmer sig för Claires knä.

💿 Född den fjärde juli (1989)

Född den fjärde juli är Oliver Stones Spielberg-film – hans romantiskt svepande, ja tamejtusan hans feel-good.

📼 Romarrikets fall (1964)

Eller ännu bättre: Gulderans fall.

💿 Sargade hjärtan (1922)

Så det visar sig att problematiskt inte alltid behöver vara problematiskt.

Bittert ris (1949)

Underbara kvinnor vid vatten. Det var Monika Fagerholm som skrev om dem men de hade aldrig funnits under ögonlocken vore det inte för filmer som Bittert ris, en plaskblöt film som nästan enbart innehåller kvinnor.

Allt för min son (2017)

Det här är en briljant film, och den är det av åtminstone två orsaker