arthouse Archive

📀 Ivan den förskräcklige, del 1 & 2 (1944, 1958)

Det fanns en tid då Sergej Eisenstein var ett självklart namn för alla som var mer än bara lite intresserade av film. Länge ansågs det inte konstigt att analysera Ivan den förskräcklige, ruta för ruta, och spekulera i varför Eisenstein gjorde den som han gjorde, och vad man ska säga om dess många märkliga

💿 Elefantmannen (1980)

John Merrick var hans namn, den så kallade elefantmannen, men den omtyckta filmen från 1980 är inte så mycket en berättelse om honom och hans liv som det är en förhöjd fabel, en slags vuxensaga, om människans förmåga att vända sin blick och finna det i en själv som orsakar värme och medkänsla; empati

💿 En själs hemligheter (1926)

Det finns något bitterljuvt över mellankrigstidens intellektuella upptäckarlusta. Det verkar som att man såg på världen som barn ser på den. Än idag kan man läsa Freud och hitta mycket spännande saker, det tycker jag absolut, men praktiskt taget hela karlns samlade verk har idag utan problem glidit över till kategorin filosofi. Men på 1920-talet

💿 Medan döden väntar (1957)

Det kommer inte sluta lyckligt.

🎞 The Irishman (2019)

Allt färre älskar film som Martin Scorsese älskar film.

💿 Henrik V (1989)

Shakespeare i all ära, men “Henrik V” är inte mycket till berättelse när allt kommer omkring

💿 Dimmornas kaj (1938)

Allt är mörkt och kallt runt kajen i Le Havre.

💿 Vår tids musik (2004)

Vinnarna skriver historien och förlorarna gör filmer som Vår tids musik, där helvetet är krig och himlen vaktas av amerikanska soldater.

💿 Free Fire (2016)

Ben Wheatleys Free Fire består bara av en, lång scen.

💿 Våldet får inte segra (1960)

En vacker flicka vid namn Ruth. Hon har ingen familj kvar, ett faktum som alla listat ut utom hon. Platsen är Zagreb. Kriget är andra världskriget.

💿 Dementia (1955)

Symbolik är kanske den tråkigaste och mest överrepresenterade typen av analys.

💿 Viaggio in Italia (1954)

Ibland hittar man lustiga vägskäl, punkter där man själv går åt ena hållet och plötsligt märker att man skilts åt från alla andra, som står och vinkar på en från andra sidan av en oöverstiglig åker. Det verkade som att vi var på väg åt samma håll. Vad gör jag på den här sidan

💿 Eight Taels of Gold (1989)

Jag har en mörk hemlighet, det är nästan ett slags tabu:

💿 Claires knä (1970)

Så han bestämmer sig för Claires knä.

💿 Väninnorna (1960)

När den franska nya vågen blommade ut var Claude Chabrol med i startelvan

💿 Borderline (1930)

Filmens ande upphör aldrig att fascinera mig.

Bittert ris (1949)

Underbara kvinnor vid vatten. Det var Monika Fagerholm som skrev om dem men de hade aldrig funnits under ögonlocken vore det inte för filmer som Bittert ris, en plaskblöt film som nästan enbart innehåller kvinnor.

Smärtan (2017)

Det är kärva saker, en tuff terräng att ta sig igenom, men Smärtan erbjuder en intressant ingångspunkt till att förstå, just, mänsklig smärta.

The Image Book (2018)

Här finnes ändå en definition för filmpoesi.

Suspiria (2018)

Visserligen. Det känns som att falla under en häxas trollformel att se den här filmen. Jag kände hur jag lockades in i början – och i slutet vaknade jag till liv som om någon just gjort något med mig, utan att jag gett dem min tillåtelse.

Huset Ushers fall (1928)

Jean Epsteins Huset Ushers fall är en av de sista stora stumfilmerna, och en av de som bäst visar hur unika stumfilmer kunde vara.