<- Del 4. De mest berömda regissörerna tenderar att vara innovativa outsiders, sådana som inte följer strömmen utan höjer ribbor och skapar måttstockar som få andra kan leva upp till. Gott så, antar jag. Men måttstockar vore ju meningslösa utan arbetare; de som bygger själva huset, om vi tillåter oss en lite långsökt formulering. Det […]

<- Del 3. När samarbetet med Ralston rann ut i sanden kom Arzner ihop sig – som ler och långhalm, kan tilläggas – med Clara Bow. Detta samarbete bidrog ytterligare till att ge Arzner en matrik startsträcka på regissörskarriären med ytterligare två succéer – Skaffa dig en man (1927) och särskilt Vildkatten (1929). Bow var ju 1920-talets […]

<- Del 2. Det var alltså som klippare Dorothy Arzners karriär tog fart. Hon lär ha klippt hundratals filmer om året för Paramount och sa sig uppskatta jobbet; det var inte regi, men som klippare kunde Arzner ändå diktera ton och stämning, rytm och dynamik. När hon väl blev regissör skulle hon stämplas som ”kvinnofilmare”, […]