fantasy Archive

💿 Harry Potter och Dödsrelikerna, del 1 & 2 (2010, 2011)

När jag såg den första delen av Harry Potter och Dödsrelikerna gick jag ut ur biografen smått lyrisk. Inte nog med att det var den bästa filmen i serien, det var den bästa filmen i serien med hästlängder. Det kändes så fint att den här serien fick sluta på den här noten, tänkte jag,

💿 Harry Potter och Halvblodsprinsen (2009)

Är Harry Potter och Halvblodsprinsen den bästa Harry Potter-filmen? Eller är det kanske den sämsta? Det tycks vara den mest oviktiga…? Fast samtidigt måste den ske. Jag kan inte påstå att det är den bästa filmen i serien, men det är förmodligen min favorit. Det är den enda Harry Potter-film jag känner ömhet för;

💿 Harry Potter och Fenixorden (2007)

När ”Harry Potter och Fenixorden” anlände i svensk översättning var den över tusen sidor lång. Jag bemödade mig inte med att läsa den. Sorry. Jag hade den åtminstone i handen, övervägde det faktiskt… med betoning på vägde. Att lyfta boken upp och ner var lite grann som styrketräning. Jag såg filmen, dock, den oansenliga

💿 Harry Potter och den flammande bägaren (2005)

Harry Potter och den flammande bägaren anlände lite grann som en oundviklig tågolycka, över en järnväg som ännu var obyggd; tågets destination var okänd och man hade inte börjat överväga vad tåget faktiskt fraktade förrän det var för sent. Jag kan inte med gott samvete säga att det är en dålig film, för berättelsen

💿 Harry Potter och fången från Azkaban (2004)

Harry Potter och fången från Azkaban verkar vara var och varannan människas favoritdel i den här sagan, både i fråga om bok och film. Det går inte bara att skylla på elitism – även om valet att anlita Alfonso Cuarón som regissör tvingade smakkänsliga personer att nu börja överväga Harry Potter, vilket de annars

💿 Harry Potter och hemligheternas kammare (2002)

Det är ett märkligt sammanträffande att två underskattade tvåor skulle anlända samma år, 2002 dessutom; dels George Lucas’ utskällda rymdopera Star Wars: Episod II – Klonerna anfaller (som jag gett vad jag har att ge tidigare), dels Chris Columbus Harry Potter och hemligheternas kammare, en stor succé som vid ankomsten uppskattades av kritikerna. Det

💿 Harry Potter och de vises sten (2001)

Det är snart 20 år sedan Harry Potter och de vises sten levererades till världen, som en baby alla väntat på. Eller, det känns åtminstone så nu i efterhand. I verkligheten var det en mirakulös blandning av kloka talanger, generösa relationer och timing som gjorde att den första filmatiseringen av J.K. Rowlings trollkarlsbok blev,

💿 Time Machine (2002)

När man pratar om filmhistoriens bästa år så nämner man knappast 2002 i första taget. Ändå kan det vara mitt favoritår. Inget annat år såg ut som 2002, särskilt inte i Hollywood. Filmer var vita, blå, svarta och gröna, urblekta i den bleach bypass-process som regerade detta år för att aldrig riktigt komma tillbaka.

📀 Star Wars: Episod V – Rymdimperiet slår tillbaka (1980)

Det är en film om ödet, om hemligheter och rädslor, om familj, om kriser och trauman. Den är mer än bara den bästa delen i en serie rymdfilmer. Det är en krok i kulturhistoriens gälar, och den drar det förflutna vidare in i framtiden. Det är, som Luke säger på Dagobah, ”något bekant med

💿 Avengers: Endgame (2019)

För sju år sedan skrev jag en text om superhjältefilmer, där jag undrade när de skulle sluta vara populära. Med illa dold iver spekulerade jag i att det nog måste vara snart. En stor flopp kommer komma, likt en komet, och slå ut allt intresse! Jaja. Men jag står åtminstone för att jag skrev

💿 Supergirl (1984)

Jag vet inte vad det säger om 80-talet att Supergirl blev en sådan stor bioflopp och, kanske mest relevant, att den kom att omgärdas av ett sådant dåligt rykte. Jag måste tyvärr erkänna, pojkvasker som jag en gång var, att ”Supergirl” på skolgården alltid var ett skällsord, ett slags skämt, alternativet som inte gick

🎞 Star Wars: The Rise of Skywalker (2019)

Det är lustigt. Jag menar, med tanke på hur mycket pompa och ståt som finns i den här filmen, och hur sömlöst och överväldigande den fick mig, och tusentals andra, till biostolen. Mellan J.J Abrams första ”action” och sista ”wrap” så fanns aldrig någon tvekan om att någon skulle dyka upp. De behövde inte

💿 Batman Forever (1995)

Min recension från 2001, då jag var femton år och gav den ”3 av 5”.

💿 Bortom horisonten (1973)

Få saker är lika eländiga som när man säger ”den här filmen kan nog inte bli värre” och skådespelarna plötsligt öppnar munnarna och brister ut i sång.

📀 Bortom horisonten (1937)

Frank Capras Bortom horisonten är en av 1930-talets många ”kärlfilmer”, den inflytelserika grogrunden för så mycket som kommit att influera moderna filmer

💿 Glass (2019)

Glass är en film som handlar om skurkarna. Det är den första nyckeln

📃 Hur jag slutade ängslas och lärde mig acceptera Cloud Atlas

Cloud Atlas var en film som irriterade mig bortom tid och rum när jag såg den första gången

📼 Mortal Engines (2018)

Den här filmen ser ut som miljoner dollar men känns som en tom plånbok.

📀 Sagan om ringen: Härskarringen (2001)

Vilken underbar film detta är.

💿 Herkules i New York (1969)

Verkligheten är en märklig plats.

🎞 Captain Marvel (2019)

Ni får ursäkta men jag hänger inte riktigt med.

Avatar (2009)

Avatar är ju, när allt kommer omkring, en av de mest fascinerande filmer som gjorts.

Fågel blå (1918)

Sagor åldras särskilt bra, även när dess storögdhet stelnar och dess sensmoraler förvrids i våra ögon.

Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

Ni tror väl inte det ska ta slut? Eller sluta expandera? Eller bli mindre detaljerat? Varför skulle någon vilja det?