serier Archive

💿 Jason Goes to Hell: The Final Friday (1993)

Jason är inte det enda som far åt fanders här.

💿 Fredagen den 13:e del 8 (1989)

Så av någon anledning är Jason Takes Manhattan delen som man nämner på skämt, Fredagfilmernas ”Uppdrag i Moskva” låt säga,

💿 Fredagen den 13:e del 7 (1988)

Här börjar jag få dåligt samvete över min illojala relation till den här serien, som jag med glädje följer samtidigt som jag ger alla tråkiga, konventionella kritiker rätt när de säger att den är kass.

💿 Fredagen den 13:e del 6 (1986)

Jason lever! Ambulans-Roy är död, fan ta’n. Nu ska skåpet stå där det står.

💿 Fredagen den 13:e del 5 (1985)

Så den fjärde filmen hette The Final Chapter. Den femte hette A New Beginning. Sicken kreativitet.

💿 Fredagen den 13:e del 4 (1984)

Det skulle vara den sista, men blev den första och kanske enda.

💿 Fredagen den 13:e del 3 (1982)

Det är svårt att förklara den idiotiska glädje som bor i den här filmen

💿 Fredagen den 13:e del 2 (1981)

Med Fredagen den 13:e del 2 börjar alltså Jason-ritualen.

Sherlock Holmes tar nattexpressen (1946)

Förra gången var de på en båt, nu är de på ett tåg. Det är som om Holmes och Watson nu kuskar genom sin serie, i ett desperat försök att hålla den igång.

Förföljd till Alger (1945)

Så kommer den till slut, ja den kommer alltid till slut – vakanten!

Sherlock Holmes och kvinnan i grönt (1945)

En filmserie, om den får pågå tillräckligt länge, når alltid en punkt då fernissan börjar falla och maskineriet bakom kulisserna börjar bli synligt.

En mördare går lös (1945)

En av de roligaste sakerna med filmserier är att de flesta tycker olika – olika fans gillar olika filmer i en serie av olika anledningar

Den ödesdigra pärlan (1944)

När ”Arkiv X” gick på TV brukade de varva avsnitten i två varianter – dels de ingående konspirationsavsnitten, som behandlade den övergripande intrigen, och dels ”Monster of the Week”-avsnitten, där Mulder och Scully helt enkelt jagade någon övernaturlig best. Traditionen har sina rötter.

Sherlock Holmes och den röda klon (1944)

Den åttonde filmen med Basil Rathbone och Nigel Bruce som Sherlock Holmes och Dr. Watson är, enligt mig, den bästa.

Sherlock Holmes och spindelmysteriet (1943)

”Elementary, my dear Holmes”

Sherlock Holmes möter döden (1943)

Tanken på Sherlock Holmes som superhjälte i de allierades tjänst var… dum. Det insåg publik, kritiker och till slut även Universal. Efter Sherlock Holmes i Washington (1943) var det ingen som trodde på en Holmes tagen ur sitt rätta sammanhang, uppe i flygplan med vågig pre-beatnik-frisyr. Det var, och är fortfarande, den minst omtyckta