2002 JAPAN 114 min. färg/35mm/1.85:1. R: Takeshi Kitano. S: Miho Kanno, Hidetoshi Nishijima, Tatsuya Mihiashi, Chieko Matsubara, Kyôko Fukada, Tsutomu Takeshige, Kayoko Kishimoto, Kanji Tsuda, Yûko Daike, Ren Ohsugi, Shimadayu Toyotake, Kiyosuke Tsuruzawa, Minotaro Yoshida.
Misslyckad, aningen patetisk symbolistisk melodram av Kitano. Utgår ifrån den japanska bunraku-dockteatern och väver ihop tre berättelser om evig kärlek; ett par som vandrar omkring fastlänkade i varandra med ett rött band går igenom historierna och utgör själva en. De är ursprungligen ett par som återförenas när han ska gifta sig med en annan; två andra handlar om en yakuza-boss och en kärlek ur hans förflutna samt en popstjärna och hennes största fan. Det hela är en söt, emellanåt visuellt överdådig, film som har vissa enskilda gripande stunder – men den kommer verkligen ingenstans och den gör det i ett generande “konstnärligt” snigeltempo. Kitano är förmodligen ute efter att göra en poetisk film om kärleken där det likgiltigt teatrala står i kontrast mot de stora känslorna, men det spelar ingen roll när det inte finns karaktärer att tro på utan bara ynkliga män som inte klarar sig utan sina underdåniga kvinnor, som i sin tur inte klarar sig själva överhuvudtaget. 2/5 5/10. 2010.
<- Dollar.
-> Dolores Claiborne.
