1988 USA 103 min. färg/35mm/1.85:1. R: Michael Lehmann. S: Winona Ryder, Christian Slater, Shannen Doherty, Lisanne Falk, Kim Walker, Penelope Milford, Glenn Shadix, Lance Fenton, Patrick Labyorteaux, Jeremy Applegate, Jon Shear, Carrie Lynn, Phill Lewis, Renée Estevez, John Zarchen.
Säregen svart high school-komedi om en av skolans coola tjejer (Ryder) som egentligen avskyr sitt förnäma sällskap – entré gör bad boy-ligisten Slater som tycker att de borde ha ihjäl folk de inte gillar och iscensätta morden som självmord. Resultatet blir rätt komplicerat. Denna omedelbara kultfilm har något illmarigt över sig, kult för kultets skull i den luktrativa MTV-eran – manuset har gott om festliga repliker men förvirrad tematik och ologisk intrig, och filmen blir extra rörig på grund av dålig regi och ojämnt skådespeleri. Filmen är alltför förvirrad för att ha något att säga om mobbing och psykisk ohälsa, men sättet filmen leker med de ämnena kan ha en förlösande effekt – att filmen fungerar så bra som den gör har helt enkelt att göra med att den är så otypisk, och på sitt anarkistiska sätt djärv, samt att Ryder håller ihop sin huvudperson perfekt och vet exakt hur hon ska styra henne genom den kaotiska storyn, där alla andra (särskilt Snurre Sprätt-liknande Slater) är entoniga karikatyrer. Svensk biotitel: Häxor, läxor och dödliga lektioner. 3/5 7/10. 2018.
