1982 FRANKRIKE 64 min. sv/35mm/1.33:1. R: Patrick Bokanowski. S: Maurice Baquet, Jean-Marie Bon, Martine Couture, Jacques Faure, Mario Gonzales, René Patrignani, Rita Renoir, Alain Salomon, Dominique Serrand, Nicolas Serrau
Mästerlig experimentell film som sammanväver en serie episoder om undertryckta frustrationer, vardaglig absurdism och strävan efter pånyttfödelse… om man vill se det så. Tekniskt sett är det en till hälften animerad film, då och då gestaltad av människor i uttryckslösa masker, som handlar lika mycket om optik (konstens relation till ljus och mörker) som den experimenterar med upprepningar och olika vinklar på händelser som har en akut psykologisk närvaro – en man attackerar frenetisk en docka med en värja, en annan man plaskar glatt i ett badkar, mot slutet ser vi figurer som tar sig upp för en stor trappa, i toppen av vilken det alstras ett oerhört starkt ljus. Meningen av det hela går att avkoda, men förmedlas till stor del i känslan av psykodynamisk desperation, närvaron i filmen medan den pågår, upplevelsen av att någon sätter fingret på det mysterium, den längtan och den retande otillfredsställelse som oavbrutet pågår i varje människosjäl. Perfekt musik av regissörens hustru, Michèle Bokanowski. Videosöndag-recension (mästerverk). 5/5 10/10. 2018.
