2004 USA 108 min. färg/35mm/1.85:1. R: M. Night Shyamalan. S: Bryce Dallas Howard, Joaquin Phoenix, Adrien Brody, William Hurt, Sigourney Weaver, Brendan Gleeson, Cherry Jones, Celia Weston, John Christopher Jones, Frank Collison, Jayne Atkinson, Judy Greer, Fran Kranz, Michael Pitt, Jesse Eisenberg.
Shyamalans mest sublima och mångfasetterade film, en genuint missförstådd metaforisk pseudofantasyfilm som använder alla regissörens tidigare thrillerelement och drar undan mattan för dem. Handlar om en 1800-talsby där befolkningen har ett märkligt, arkaiskt språk och lever i en ”utopisk” trygghet, i ständig vetskap om ”de vi inte talar om” som lever i skogarna. En blind flicka (Howard) känner sig manad att trotsa monstren och ta sig till städerna bortom skogen för att hämta mediciner medan hon tillsammans med räddshågne Phoenix börjar känna misstro mot gemenskapen och sin plats i tillvaron. Mysteriet är lika mycket verkligt som filosofiskt, och detsamma gäller tematiken om oskuld och barnslig romantik, och denna film fungerar allra bäst när man ser om den (efter överraskningsslutet som, liksom alla goda överraskningsslut, går att gissa sig till om man kan). Extremt effektivt stämningsbygge, emellanåt drömskt fasansfullt, och Shyamalan envisas med att fixera oss vid denna främmande plats (som han skapat utefter en fullständig vision) så att filmen inte kan bli annat än en briljant metafor för ett helt spektrum av rädsla – inskränkthet, xenofobi, nationalism, rädslan för det okända, ödet eller en ond gud; främst rädslan att leva. Dessa abstrakta ambitioner registrerades dock inte hos publik och kritiker, som var för låsta i sina idéer om vem regissören skulle vara; filmen blev Shyamalans första, men definitiva och definierande, flopp. Smått tragiskt på en så ofantligt rik film. 5/5 9/10. 2004, 2014, 2017.
