M.D.C. – Maschera di cera. 1997 ITALIEN/FRANKRIKE 98 min. färg/35mm/1.85:1. R: Sergio Stivaletti. S: Robert Hossein, Romina Mondello, Riccardo Serventi Longhi, Gabriella Giorgelli, Umberto Balli, Valery Valmond, Gianni Franco, Antonello Murru, Daniele Auber.
Ojämn och ganska dum italiensk ”spaghettirysare” som hade kunnat bli hur bra som helst. Gaston Leroux-berättelsen om det mystiska vaxkabinettet har skruvats åt några (tusen) varv på det typiskt italienska b-filmssättet och här ser vi knäpp farbror som mixtrar med lik och vaxdockor, samt en ung kvinna (som överlevt ett våldsamt mord som barn) som ofrivilligt kommer honom på spåren. Dario Argento producerade och tanken var att Lucio Fulci skulle göra manuset och regissera. Detta hade kunnat bli ett kraftprov i den italienska skräckfilmen men tyvärr dog Fulci innan projektet kunde realiseras så regiarbetet gick till specialeffektsmakaren Stivaletti. Resultatet är en film som för att vara en italiensk skräckfilm känns ovanligt påkostad och snygg, och en del stämningar och fantasifulla mord tar sig fram mellan varven, men filmen är fylld av löjliga infall och totalt förutsägbara vändningar. Den som kan hålla sig för skratt vid det helt oväntade Terminator-plagiatet i slutet kan ju känna sig seriös. 2/5 5/10. 2007.
