Der Tiger von Eschnapur. 1959 VÄSTTYSKLAND/FRANKRIKE/ITALIEN 101 min. färg/35mm/1.37:1. R: Fritz Lang. S: Debra Paget, Paul Hubschmid, Walter Reyer, Claus Holm, Luciana Paluzzi, Valéry Inkijnoff, Sabine Bethmann, Angela Portaluri, René Deltgen, Guido Celano, Jochen Brockmann, Richard Lauffen, Jochen Blume, Helmut Hildebrand, Victor Francen.
Fritz Lang återvände till Tyskland efter över tjugo filmer i USA för denna film, som han planerade att filma med Thea von Harbou redan på 20-talet (hennes roman filmatiserades av Joe May som Das indische Gragmal 1921). Resultatet är ett påkostat och Technicolor-färgsprakande stycke eskapism som påminner om Langs tidiga äventyrsfilmer som Nibelungen och i synnerhet Spindlarna. Samtidigt är det märkligt nog en film som känns mer föråldrad. Storyn om en arkitekt (Hubschmid) som kommer till Maharadja i Indien (Reyer) och sedan får ihop det med dennes kärleksobjekt, en dansös (Paget), är en melodramatisk härva som känns påtagligt långsam och pratig, även om Lang då och då avbryter allt för vissa höjdpunkter (som tigerjakt, fakir-underhållning och en sisådär tio minuter lång magdans av Paget). Intrigen kommer inte igång förrän sista tredjedelen, men då tar det fart på riktigt, lagom till en cliffhanger; liksom i filmerna från 20-talet är denna uppdelad i två. Uppföljaren heter Indiens hämnd. 3/5 6/10. 2013.
