Videosöndag

En filmblogg

av Fredrik Fyhr


2021-05-17

Gatans desperados (1950)

Några rader om Luis Buñuels klassiska svar på neorealismen.


Cry-Baby (1990)

Några rader om John Waters otippade Grease 3-sellin.


Porco Rosso (1992)

Några rader om Miyazakis mest underskattade.


Videosöndag


2021-05-14

💿 Palm Springs (2020)

Söndag hela veckan.

Läs recensionen här.


Videosöndag


2021-05-12

📼 Kapselrecensioner och anteckningar – vecka 17-19 2021

Den fantastiska räven (2009)

Många älskar den. Fint. Bra. Okej. Bara jag slipper se den igen.


Herr Langes brott (1936)

Det var en gång i kommunismens Frankrike.


Skuggor över södern (1962)

Snusförnuftigt i södern.


They (2002)

Säg nej till They.


Man on Fire (2004)

Eller: The Prequalizer.



2021-05-07

💿 Bacurau (2019)

Brasiliens politiska verklighet som Tarantinokitsch med Udo Kier.

Ska vi nöja oss med det?

Läs recensionen här.


💿 Zack Snyder’s Justice League (2017/2021)

Fyra timmar långa ofärdiga arbetskopior.

Ska vi nöja oss med det?

Läs recensionen här.


💿 Höken är lös (1991)

Snurre Sprätt-ståhej med Bruno Willis i hattfräsigt Bruno-mode anno 1991?

Jag tar det.

Läs recensionen här.



2021-05-05

📼 Kapselrecensioner och anteckningar – vecka 17-18 2021

Roald Dahls Häxorna (2020)

En vanlig dag på jobbet.


Jag är bäst (1978)

(Hint: Han är inte bäst)


Jade (1995)

Friedkin, Eszterhas och konsten att få razzies.


Bunny Lake är försvunnen (1965)

Vad är det för fel på britter egentligen?


Vilse (The Postman Always Rings Twice, 1946)

Ett tätt skepp kommer lastat…


New Rose Hotel (1998)

Bakisstämning klockan 4 på morgonen – the movie.


Tre sånger om Lenin (1934)

Men du får ingen.


Nowhere to Run (1993)

Få filmer är mer 1993.


The Caller (1987)

Eller: ”Tjejen som inte såg A Clockwork Orange”


Ett skri av fruktan (1961)

Liket lever i en av Hammers bästa.


Runaway (1984)

Tom Selleck vs. TV Shop


Videosöndag


Dagens flipp:

 

Aberdeen (2000)

abdeeSkotska advokaten Kaisa (Headey) får ett samtal från sin mamma (Rampling) som vill återförena henne med sitt ex och hennes alkoholiserade pappa (Skarsgård) så hon hittar på ett svepskäl för dem att återförenas; i verkligheten ligger hon för döden. Större delen av filmen är en karg roadmovie med Skarsgård och Headey som innehåller ungefär lika mycket besk socialrealism som syrlig galghumor. En och annan söt stund också, mot förmodan. Ett ganska originellt, karaktärsdrivet drama som drar in åskådaren och håller en kvar till slutet. Något lång och på något sätt lättviktig (trots mycket tyngd i dramat) för ett ännu högre betyg.

2000 STORBRITANNIEN/NORGE/SVERIGE 113 min. färg/35mm/1.85:1. R: Hans Petter Moland. S: Lena Headey, Stellan Skarsgård, Charlotte Rampling, Louise Goodall, Jason Hetherington, Kate Lynn Evans, John Killoran, John Harwood.



2021-04-29

💿 Gasljus (1944)

En klassiker i tiden.

Läs recensionen här.



2021-04-28

The Rapture (1991)

Udda berättelse om en uttråkad telefonoperatör (Mimi Rogers) som mättar sitt begär i sexuella lekar med främlingar om nätterna… ända tills hon utan förklaring går med i en kristen sekt och snart blir övertygad om att hon snart ska tas till himlen på den nära förestående domedagen. Filmen spekulerar i vad som skulle hända om den kristna profetian om uppryckandet skulle ske i verkligheten, fast sedd genom det existentialistiska ögat hos en modern människa. I USA hoppades Michael Tolkin (manus/regi) att detta var filmen som skulle skaka om grundvalarna och göra Mimi Rogers till ett stort namn. Istället blev det ingen större framgång och inte en film som blivit speciellt ihågkommen (men då och då ser en och annan den och tycker den är ett bortglömt mästerverk). Det är en intressant och på sitt sätt spännande film, ett ambitiöst projekt från en filmskapare som har något på hjärtat. Både intrigen och gestaltningen är dock rätt tunn och i slutändan finns det inte så mycket att säga om den som man hade önskat; provokationen mot organiserad religion och köttslig puritanism ger heller inte många utslag på andra sidan Atlanten.

1991 USA 100 min. färg/35mm/1.85:1. R: Michael Tolkin. S: Mimi Rogers, David Duchovny, Darwyn Carson, Patrick Bauchau, Kimberly Cullum, James LeGros, Will Patton, Sam Vlahos, Stéphanie Menuez, Marvin Elkins. Gick direkt till video & kabel-TV i Sverige år 1994 med titeln Nattens fånge.

Brevfilmen (2020)

En lantlig liten meditation av Jarl där han brevväxlar med vännen och kollegan Carsten Jensen genom en serie kortfilmer. Jensens brev är färre, och odokumenterade i filmen, eftersom han drabbades av cancer. Jarl använder idén till att upplysa om miljöfarliga kemikalier och hälsa på Jan Myrdal, som dog inte långt senare. I princip en filmatisering av ett oanseligt anteckningsblock. Gott om lugn och ro från en gammal filmskapare; inte helt fel.

DOKUMENTÄR. 2020 SVERIGE 80 min. färg/DV/16:9. R: Stefan Jarl. Ursprungligen en kortfilm på 56 min. Sevärd.

The Big Sleep (1978)

Ganska konstig, otymplig filmatisering av Raymond Chandler-boken (som mest minnesvärt gjordes av Howard Hawks med Bogart i Utpressning) gjord i Storbritannien (eftersom brittiska United Artists vid denna tid köpt Warners gamla arkiv). Mitchum, som var i pensionsålder här, spelar Marlowe, som får pandoras ask-uppdraget av en gammal general (Stewart) att luska ut en utpressningskomplott. Saker som leder honom till komplotter som innefattar pornografi, homosexualitet och psykosex – saker från Chandlers bok som Hawks inte kunde använda sig av. Trots detta är det hela en påfallande blek och livlös film som står och stampar på samma plats hela tiden. Ett bra exempel på att Chandlers särskilda noirbyggen behöver mycket salt och peppar för att inte bara bli en tråkig rundgång av exposition; att förpassa intrigen från Kalifornien till London gör heller ingen glad.

1978 STORBRITANNIEN/USA 99 min. färg/35mm/1.85:1. R: Michael Winner. S: Robert Mitchum, Sarah Miles, Richard Boone, Candy Clark, James Stewart, Oliver Reed, Joan Collins, Edward Fox, John Mills, Harry Andrews, Colin Blakely, James Donald, Diana Quick, Richard Todd, John Justin, Martin Potter, Simon Turner, Patrick Durkin, David Savile, Don Henderson, Roy Evans, David Jackson, Mike Lewin, Dudley Sutton, Derek Deadman, David Millett, Clifford Earl, Joe Ritchie, Michael Segal, Norman Lumsden, Nik Forster, Judy Buxton. Runt tjugo sekunder av ”nedskjutningar” trimmades bort av den statliga censuren vid svenska premiären.

Evil Toons (1992)

Fyra tuttfior (från Penthouse et al) ska städa ett gammalt hus men får istället tampas med en demon, en tecknad varg som är med i totalt två scener. Här verkar det som att någon glad tjomme försökt göra den sämsta film som någonsin gjorts med flit. En trasig speldosa spelar bättre än de flesta inblandade, inklusive David Carradine i rollen som Per Oscarsson från ”Ingen rövare finns i skogen”, samt Dick Miller, som i en scen sitter och tittar på sig själv i A Bucket of Blood. Självmedvetenhet går över till odräglighet. Man får hoppas att alla faktiskt hade kul under inspelningen i alla fall; ett under att de inte kallade denna ”Vem satte på Roger Rabbit”.

1992 USA 90 min. färg/35mm/1.85:1. R: Fred Olen Ray. S: Monique Gabrielle, David Carradine, Arte Johnson, Dick Miller, Suzanne Ager, Madison, Barbara Dare, Don Dowe, Michelle Bauer.


2021-04-23

💿 Jojo Rabbit (2019)

Nej.

Läs varför här.


💿 Colossal Youth (2006)

I Costas tredje film från Fontainhas finns ingenting kvar förutom allt.

Läs recensionen här.



2021-04-15

📚 Filmåret 1960 (del 3)

Få tider hade sådana radikala skillnader som det tidiga 1960-talet.

Å ena sidan nudistfilmer, å andra sidan Doris Day.

Å ena sidan John Wayne, å andra sidan Godard.

Världen var på väg att förändras, men än neg damerna och männen bar hatt. Och man gick ur huse för att se Kirk Douglas bekämpa romare.

Läs fortsättningen här.


💿 Cimarron (1960)

Och i en tid av stora epos… finns många som snabbt glömdes bort!

Läs recensionen här.



2021-04-08

📀 In Vanda’s Room (2000)

Om problemet med dokumentärer och varför verklighet är det svåraste att faktiskt fånga på film.

Och om hur Pedro Costa inviger 2000-talet genom att lyckas.

Med en tre timmar lång film om hemlösa knarkare.

Läs mästerverksrecensionen här.



2021-04-02

💿 Wonder Woman 1984 (2020)

Wonder Woman är synsk! Hon såg ett brinnande Washington redan i somras.

Denna säsongs ”oviktiga” film är mycket roligare och mer intressant än man hade kunnat tro.

Läs recensionen här.


💿 Nomadland (2020)

Denna säsongs ”viktiga” film gör för klassklyftor vad Miyagi gjorde för bilrutor. Wax on, wax off.

En film om fina solnedgångar. Inget blir sagt eller gjort.

Läs recensionen här.


💿 Cherry (2021)

Marvelbröder gör drama med Spider-Man? Njae, känns mest som business as usual.

Läs recensionen här.


💿 Ossos (1997)

Costas första tripp till Fontainhas. Mer än fattigdom och utsatthet en film om verkligheten och att uppleva den, låta den ta plats. Exakt den typ av film som Nomadland inte är.

Läs recensionen här.


💿 Schakalen (1973)

Högspänning från 1973 puttrar på fint idag.

Läs recensionen här.


💿 The Sainted Sisters (1948)

Innan Thelma & Louise fick Joan och Veronica göra så gott de kunde.

Läs recensionen här.


💿 Monster Hunter (2020)

Paul W.S. Anderson. För less är alltid less.

Läs recensionen här.


💿 The Presidio (1988)

Tänk att Sean Connery är med i den här filmen. Hade man inte kunnat tro.

Läs recensionen här.



2021-03-26

💿 Bombay Rose (2019)

Indiens första handanimerade långfilm är fantastisk att lyssna på.

Läs recensionen här.


💿 Chicago (2002)

Komma undan med mord, förfalska bevis i rätten, skita i allt och alla… and all that jazz ni vet!

Läs recensionen på denna (egentligen rätt märkliga Oscarsvinnare) här.


💿 Sjunde himlen (1956)

Hur kul var egentligen Hasse Ekman? Och hur kul hade han själv?

Ack sicken bussvisa dock!

Läs recensionen här.


💿 Red Sparrow (2018)

Egentligen bättre än Hunger Games, men samtidigt knas, när Jennifer Lawrence är spion i Putinland.

Läs recensionen här.


💿 Tre timmar att hämnas (1954)

När Lang lämnat stan och bara Dana Andrews fanns kvar, då var det tid för… bitter hämnd!

Med betoning på bitter.

Läs recensionen här.


💿 Max och Max Bättre… (1921)

Ju mer man letar, desto fler genier finner man. Max Linder är en av de mer orättfärdigt bortglömda komedipionjärerna – Chaplins mästare – men också en dyster figur som kan ha varit skyldig till mord!

Läs recensionen här.


💿 Dubbelgångaren (1993)

”I’m a slut, you’re a slut, who wants coffee?”

Ibland kommer den kacklandes. Den där perfekta kalkonen!

Läs recensionen här.



Dorothy Arzner
Hösten/vintern 2020-2021

Filmåret 1978
En pågående odyssé

försökigen

Senaste kapselrecensionerna

Precis kikat in?

Allt du behöver veta om Videosöndag.