L’enfant de Paris. 1913 FRANKRIKE 100 min. (24 r/p/s), 124 min (16 r/p/s). sv/35mm/1.33:1. Stumfilm. R: Léonce Perret. S: Maurice Lagrenée, Louis Leubas, Émile Keppens, Suzanne Privat, Jeanne Marie-Laurent, Henri Duval, Marie Dorly, Marc Gérard, René Navarre, Valentine Petit, Suzanne Le Bret, Léonce Perret.
Omtumlande tidigt mästerverk om en stackars flicka som förlorar sin mamma efter att pappan ger sig av i krig och befaras vara död; hon hamnar på ett eländigt fosterhem och flyr, bara för att kidnappas av gatans banditer och skeppas hit och dit medan polisen jagar bovarna. Eventuellt den första långfilmen i filmhistorien som tog två timmar i anspråk utan att ge en död minut tillbaka – berättelsen utnyttjar skickligt sina akter, kastar åskådaren från den ena situationen till den andra och balanserar hela tiden tempot med flera tekniska finesser och ett mästerligt tablåfilmande. Ett typiskt exempel på filmhistoriens verkligt förbisedda verk – underskattad in i märgen, från regin från doldisen Léonce Perret till det ljuvliga fotot av George Specht och det minnesvärda framträdandet av Lagrenée som Bosco, karaktären som utan förvarning blir filmens bitterljuva protagonist halvvägs in. Det är inte ofta filmer blir så oförutsägbara idag. Restaureringen från 1992 körs i 16 r/p/s och går 124 min. 5/5 9/10. 2019.
<- Barnen från Frostmofjället.
-> Barnen som inte fanns.
