äventyr Archive

💿 Skyskrapan brinner (1974)

Skyskrapan brinner har blivit känd som den största och mest klassiska av alla katastroffilmer från 70-talet. Vissa tror nog att den bildade skola för resten av dem, men i själva verket var den rätt sent ute och det är mer rimligt att säga att den gav trenden en peak, kanske satte ett sista skåp

📼 Porco Rosso (1992)

Porco Rosso (1992) Av alla Miyazakis filmer kanske Porco Rosso är den mest underskattade; på många sätt verkar det vara både hans mest lättillgängliga och svårtillgängliga. Lättillgänglig eftersom det är en klassisk äventyrsmatiné med mycket Old World-schwung; huvudpersonen är en dödsföraktande smugglarpilot anno 1930-tal och intrigen är inte mer än en slags öppen planlösning

💿 Wonder Woman 1984 (2020)

Wonder Woman 1984 är en sjungande, gungande, fluffig superhjältefilm med ett fantastiskt flyt och ett slugt, underliggande djup. Det är inte så djupt att man inte bottnar, kanske, men ett djup likväl. Liksom sin inspirerade föregångare införlivar den DC:s brokiga löfte om att göra superhjältefilmer som vågar sig på någon form av substans. Formellt

💿 Blå Bläsen (1918)

Först och främst: Ingenting i den här filmen är bättre än den svenska titeln. Jag vet inte mycket om hur livet var att leva för hundra år sedan, men titeln Blå Bläsen ger åtminstone någon slags touch, en dekor från svunna tider som gör att man kan placera sig lite i rätt feeling. Blue

💿 Indiana Jones och de fördömdas tempel (1984)

”Anything goes” var ordet. Jag gillar hur den låter i början, Cole Porters dänga framförd på mandarin av Kate Capshaw i ett shownummer i 30-talsstuk. Det är absolut de bästa minuterna i Indiana Jones och de fördömdas tempel, tveklöst en av Steven Spielbergs sämsta filmer. Vissa håller inte med, förstås, för i skrivande stund

💿 Med näbbar och klor (1923)

När stumfilmseran dog ut försvann även många subgenrer i tiden för att aldrig riktigt hittas igen. Bergsfilmen, till exempel. Tyskarna gjorde bergsfilmer för glatta livet, men de handlade mest om att… tja, klättra i berg. I USA var bergsfilmen en typ av Western och den utspelade sig av någon anledning gärna i Kanada. Principerna

💿 Tillbaka till framtiden del III (1990)

Det finns ett grundläggande problem med båda uppföljarna till Tillbaka till framtiden. Enkelt uttryckt: De försöker fortsätta med en avslutning. Robert Zemeckis första film kom att bli en klassiker men var en relativt blygsam produktion när det begav sig. Den hade en epilog som kom med en lustig cliffhanger, men tanken var aldrig att det

💿 Supergirl (1984)

Jag vet inte vad det säger om 80-talet att Supergirl blev en sådan stor bioflopp och, kanske mest relevant, att den kom att omgärdas av ett sådant dåligt rykte. Jag måste tyvärr erkänna, pojkvasker som jag en gång var, att ”Supergirl” på skolgården alltid var ett skällsord, ett slags skämt, alternativet som inte gick

💿 Greven av Monte Cristo (1922)

Greven av Monte Cristo är ljuvlig underhållning från 1920-talet, perfekt lätt och spänstigt elegant.

💿 Mumiens hämnd (1940)

Jag misstänker att jag tillhör den sista generationen som stod i kontakt med den så kallade gamla världens mystik. Kanske har jag fel, men jag har svårt att tro det. Dess ande var svag när jag var liten, svag men där, oavvisligt gäckande. Jag har svårt att tänka mig att anden inte flytt världen

Wings of Adventure (1930)

Jag såg Wings of Adventure lite som man kanske hade gjort när det begav sig – i förbifarten, medan jag inte hade något bättre för mig, och för att gamla b-filmer är roliga

Zorros märke (1920)

Den må vara snart hundra år gammal, men Zorros märke är fortfarande en vansinnigt rolig film.

Noaks ark (1928)

”The Spectacle of the Ages!”

Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott

Ni tror väl inte det ska ta slut? Eller sluta expandera? Eller bli mindre detaljerat? Varför skulle någon vilja det?