Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

💿 The Fast and the Furious – Tokyo Drift (2006)

Han har hittat en grej nu. Kommit in i en fas. Ungen.

Ja, han som var tolv Är och lekte vuxen, lite gulligt sÄdÀr, i The Fast and the Furious. Han blev sedan tonÄring i 2 Fast 2 Furious. DÄ skulle han hÄlla pÄ och leka tuffing och var betydligt mindre sympatisk.

Nu har han hittat sin grej, tycker han. Liksom upptÀckt nÄgot. Det Àr möjligt att det kommer vara nÄgot helt annat om ett halvÄr men just nu, just nu Àr det hÀr vÀrldens coolaste grej. Den gör honom till och med lite glad och trevlig och man kan nÀstan se den vuxna personen han kommer bli.

Filmens metafor för den hĂ€r fasen Ă€r ”drifting”, det vill sĂ€ga nĂ€r bilar kör fort och sedan glider i kurvan. Inte svĂ„rare att förklara Ă€n sĂ„, men tydligen en hel vetenskap. Nu mĂ„ste vi förstĂ„ att drifting, för ungen, Ă€r en big deal.

Den bigga dealen innebĂ€r en helrenovering av allt och alla. Han vill inte vara Paul Walker lĂ€ngre, en sĂ„n allround, vaniljig Mr. Midwest. NĂ€ han vill testa pĂ„ nĂ„got nytt. LĂ„t sĂ€ga en strulig söderkille med wide Texas accent. Och Tokyo Ă€r grejen. Det Ă€r dĂ€r allt coolt hĂ€nder nu. Hans nya kompis heter Bow Wow och han har en Hulken-bil. Återigen, lita inte pĂ„ att de fortfarande Ă€r kompisar den hĂ€r tiden nĂ€sta Ă„r. Men lĂ„t honom vara för nu. Han har ju Ă„tminstone roligt, och utforskar sig sjĂ€lv och vĂ€rlden omkring honom. Och ett och annat par ben i en och annan minikjol. Ähum.

Jag anvÀnder mig av den hÀr lÄngt gÄngna metaforen nu dels för att den distraherar mig frÄn filmen i sig och dels för att den Àr lÀmplig. VÀn av ordning kan notera att jag gett filmen en och en halv klen stjÀrna medan jag gav tvÄ hela till 2 Fast. Det skulle betyda att Toyko Drift Àr en sÀmre film. Tekniskt sett stÀmmer det, Àven om Toyko Drift ocksÄ Àr en mycket mer sympatisk film Àn tvÄan. Ingen av filmerna har mycket till handling, och trean har sÄ mÄnga tjugonÄntings som ska vara tonÄringar och sÄ mycket ostig dialog att man mÄste tvÀtta öronen ibland, men det Àr lÀttare att tycka om en strulig sydstatskille utvisad till Tokyo, dÀr han hamnar i streetracingbataljer med Yakuza-juniorer (dÀr har du hela storyn förresten) Àn vad det Àr att uppskatta en kokainkall snutfilm gjord pÄ hybris och dÄligt omdöme.

Tokyo Drift Ă€r inte anskrĂ€mligt usel sĂ„ mycket som den helt enkelt Ă€r svag. Den kommer redo för en lĂ„ngresa men har packat för lite i bagaget och den gĂ„r en förbi som sockervadd – den saknar substans och konsistens och Ă€r borta som om den aldrig var dĂ€r och allt den lĂ€mnar efter sig Ă€r en klistrig kĂ€nsla i tĂ€nderna.

 FREDRIK FYHR

LĂ€mna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fÀlt Àr mÀrkta *