đŸ“œ Biosommaren 1999 – vecka 23-25


BILLBOARDLISTAN 12 JUNI 1999

  1. Jennifer Lopez – If You Had My Love
  2. Ricky Martin – Livin’ La Vida Loca
  3. TLC – No Scrubs
  4. Maxwell – Fortunate
  5. 702 – Where My Girls At?
  6. Sixpence None The Richer – Kiss Me
  7. Shania Twain – That Don’t Impress Me Much
  8. Blaque – 808
  9. JT Money feat. Sole – Who Dat
  10. Chante Moore – Chante’s Got A Man.

Singeletta i Sverige (fjĂ€rde veckan): A-Teens – Mamma Mia.

Etta pĂ„ svensktoppen (ny!): Björn Afzelius – FarvĂ€l till slĂ€kt och vĂ€nner.


AUSTIN POWERS – THE SPY WHO SHAGGED ME

Eller som den heter i Tyskland: Spion in geheimer missionarsstellung!

Trailern till den hĂ€r filmen ger ett till exempel pĂ„ hur stor Episod I var under den hĂ€r tiden – ”om du bara ska se en film i Ă„r, se Star Wars! Men om du ska se tvĂ„…!”

Maken till blygsam marknadsföring skulle vĂ€l aldrig ske idag, och dĂ„ kom Ă€ndĂ„ Austin Powers nummer 2 med en ganska imponerande PR-maskin, med Madonna-lĂ„t (plus Ali G, vill jag minnas) och Heather Graham, det sena 90-talets sĂ€lj grej med tjej. Det… fungerade… kan jag meddela. Mer om det i memoarerna. Oh behave, as it were.

Hursomhelst. FramgĂ„ngarna för den första Austin Powers-filmen var rĂ€tt ovĂ€ntad, sĂ„ jag antar att man maxade insatserna lite grann, för man visste inte hur lĂ€nge kon hade mjölk (Goldmember skulle visa). Som ni kanske misstĂ€nker Ă€r det inte ett skyhögt reprisvĂ€rde pĂ„ de hĂ€r filmerna 20 Ă„r senare, men The Spy Who Shagged Me tycker jag tjĂ€nar lite pĂ„ sin flĂ€skigare budget – Ă€ven om en tredjedel av skĂ€mten bestĂ„r av dumroliga repriser frĂ„n den första filmen (helt skamlöst Ă„teranvĂ€nda av Mike Myers, pĂ„ samma sĂ€tt som nĂ€r han gjorde Wayne’s World 2) sĂ„ har filmen ett bĂ€ttre flyt och Ă€r lite roligare att se pĂ„.


BIG DADDY

Jag förestĂ€ller mig att detta var den kreativa peaken för Adam Sandler, humorns Steven Seagal, och vad jag förstĂ„r ska detta vara en av hans bĂ€sta filmer. Det sĂ€ger ju inte sĂ„ jĂ€ttemycket eftersom det Ă€r en tunn, ologisk lĂ€gsta gemensamma nĂ€mnare-komedi som letar efter guld dĂ€r andra slĂ€nger skrĂ€p. Det kommer inte som nĂ„gon överraskning att han spelar en slackig vuxenbebis i filmen men filmens roligaste skĂ€mt Ă€r nog hur den försöker fĂ„ oss att tro att hans rollfigur faktiskt Ă€r en avhoppad juridikstudent. Av en osannolik slump fĂ„r han ta hand om en femĂ„ring. Sensmoralen Ă€r förstĂ„s att han ska lĂ€ra sig att ta ansvar – humorn bestĂ„r samtidigt i att han Ă€r en sĂ„ dĂ„lig fadersfigur, och lĂ€r ungen en massa ansvarslösa saker. SĂ„ hur, vad, va? Inget som lite tuttskĂ€mt inte kan fixa förstĂ„s, Ă€r tanken, och resten verkar inte vara sĂ„ noga. Filmen Ă€r full av dĂ„ligt regisserade försök till humor, dĂ€r man liksom inte Ă€r sĂ€ker pĂ„ vad som ska vara roligt förrĂ€n poĂ€ngen redan passerat en, med en sĂ€rskilt befĂ€ngd rĂ€ttegĂ„ngsfinal dĂ€r den eventuellt minst trovĂ€rdiga rĂ€ttegĂ„ngen i filmhistorien genomförs. Allt sĂ„ att Sandler, förstĂ„s, ska erövra glĂ€dje och stolthet. För Ă€r du en vit, lat slackersnubbe utan talanger sĂ„ ska Ă€ven du bejublas som vore du bĂ€st i vĂ€rlden, för annars vore det ju sĂ„ synd om dig. Det Ă€r vad vi kan kalla det kulturella snuttefiltsbidraget för vita mĂ€n som fanns innan #metoo ungefĂ€r.


THE GENERAL’S DAUGHTER

Den ena av sommaren 1999:s tvĂ„ ”generiska possessiva pronomens egennamn”-titlar. Den andra Ă€r The Astronaut’s Wife.

Generalens dotter och astronautens fru kan ju bilda klubb.

Om du ens pĂ„ rak arm minns om du sett den hĂ€r filmen eller inte sĂ„ applĂ„derar jag dig. Jag arkiverar den under ”John Travoltas nedĂ„tgĂ„ende spiral efter Pulpan”.


RUN LOLA RUN

Lola sprang ju egentligen 1998, och jag har bestĂ€mt mig för att bara ha med filmer som hade premiĂ€r just sommaren 1999 pĂ„ dessa följetonger, men Lola Ă€r Lola pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Dessutom Ă€r Tom Tykwers genombrottsfilm sĂ„ full av orange och rött att den kĂ€nns mycket mer 1999 Ă€n ’98 Ă€ndĂ„.


BILLBOARDLISTAN 19 JUNI 1999

  1. Jennifer Lopez – If You Had My Love
  2. Ricky Martin – Livin’ La Vida Loca
  3. TLC – No Scrubs
  4. 702 – Where My Girls At?
  5. Maxwell – Fortunate
  6. Sixpence None The Richer – Kiss Me
  7. Shania Twain – That Don’t Impress Me Much
  8. Blaque – 808
  9. Backstreet Boys – I Want It That Way
  10. Chante Moore – Chante’s Got A Man

Singeletta i Sverige (femte veckan): A-Teens – Mamma Mia.

Etta pĂ„ svensktoppen (andra veckan): Björn Afzelius – FarvĂ€l till slĂ€kt och vĂ€nner.


SOUTH PARK: BIGGER, LONGER & UNCUT

Ja hej och hĂ„, detta var grejer det. Den hĂ€r filmen – som jag sĂ„g innan TV-serien kom till Sverige (hur Ă€r, Ă„terigen, en för memoarerna) – var verkligen min Asses on Fire denna sommar (referensskĂ€mt). Jag var tretton Ă„r och det Ă€r inte omöjligt att jag, likt Stan, gick runt och lyfte pĂ„ stenar och lav för att se vart The Clitoris gömde sig. Jag kan sĂ€ga att jag sĂ„g denna film mĂ„nga gĂ„nger. SĂ„dĂ€r MÅNGA gĂ„nger, som man bara sĂ„g filmer pĂ„ VHS-eran. Jag spelade in alla sĂ„ngerna via ljudinspelaren och hade dem pĂ„ en WinAmp-playlist (yup).

Jag sĂ„g om filmen för första gĂ„ngen pĂ„ minst 15 Ă„r och det första som kom tillbaka var just sĂ„ngerna – nĂ€jjjj, tillbaka för att rota sig i hjĂ€rnan igen. Hur ska jag kunna vakna en morgon till nu utan att sjunga att jag bor i en quiet mountain town? SĂ€ga ”with all their hockey hoolabaloo” sĂ„ fort nĂ„gon nĂ€mner Kanada? Eller om nĂ„gon frĂ„gar hur jag mĂ„r? *pĂ„ med hatten och steppskorna*

Nu Àr det möjligt att inte alla förstÄr vad jag babblar om, men se gÀrna den hÀr filmen för den Àr fortfarande genuint rolig och trÀffsÀker pÄ ett sÀtt som de flesta komiker och komedier idag bara önskar och hoppas att de kanske kommer i nÀrheten av att eventuellt vara hos nÄgon som inte Àr sÄ jÀttebevandrad i saker och ting. Typ sÄ. Jag skulle kunna klaga pÄ tredje akten dÀr saker blir lite tradiga, men sÄ Àr det nÀstan alltid i komedier, den genre dÀr handlingen och intrigen nÀstan alltid kommer i vÀgen.

Men bortsett frĂ„n det formella gnĂ€llet sĂ„ hĂ„ller denna film sin subversiva egg lika vass som för 20 Ă„r sedan – jag vill sĂ€ga mer eller mindre, men jag tror det Ă€r varken eller. Den typ av moralpanik och medelklasshyckleri som Matt Stone och Trey Parker attackerar hĂ€r Ă€r precis lika solid och lĂ€ttkrĂ€nkt nu som dĂ„ – och en stor del av humorns energi kommer frĂ„n deras brist pĂ„ impulskontroll. De har en fantastisk kĂ€nsla för vad de inte bör sĂ€ga och göra. SĂ„ trycker de pĂ„ knappen. Om det Ă€r genialitet eller galenskap vet jag inte – och jag sĂ€ger det bokstavligen, inte som en klichĂ©, för jag Ă€r övertygad om att den muntra duon (som gĂ„tt och blivit libertarianer pĂ„ senare Ă„r) Ă€r mycket roligare och smartare Ă€n de sjĂ€lva förstĂ„r.


TARZAN

Disneys Tarzan markerar punkten dĂ„ den handanimerade filmen verkligen sjöng pĂ„ sista refrĂ€ngen. Inför denna film skapade man en CGI-teknik kallad ”Deep Canvas”, som kunde skapa digitala miljöer i den handanimerade. Tekniken fick en sĂ„dan dĂ€r meckig special-Oscar och studions uppföljare – Atlantis och Skattkammarplaneten, vilka jag tidigare rekommenderat lite grann – gick praktiskt taget ut pĂ„ att maxa ”Deep Canvas” tills inte mycket annat fanns kvar. SĂ„ filmen Ă€r lite grann som ett handanimerat skepp dĂ€r det plötsligt börjar lĂ€cka in en massa CGI. Skeppet har inte sjunkit helt Ă€n hĂ€r, men vi ser klart och tydligt att översvĂ€mningen Ă€r pĂ„ gĂ„ng.

Disneys Tarzan markerar Ă€ven punkten dĂ„ jag officiellt blev ”för gammal” för Disney (lĂ€s barnfilm). Året innan hade jag sett Mulan pĂ„ bio, men that was it. Jag minns distinkt hur jag sĂ„g affischen och insĂ„g, sĂ„dĂ€r utan att reflektera över det, som man gör nĂ€r man Ă€r liten, att det var en film som inte var för mig. Jag minns Phil Collins ”You’ll Be in My Heart” skvala pĂ„ Mix och Rix’ heavy rotation… men filmen i sig tog det mig Ă„rtionden att se.

SĂ„… filmen blev en stor hit för Disney och för vissa Ă€r detta en barndomsklassiker. För mig Ă€r det… en sĂ„n dĂ€r axelryckning och ett hum. Animationen Ă€r fenomenal, röstskĂ„despelarna utmĂ€rkta, Phil Collins… okej?

Intrigen gÄr dÀremot att sova sig igenom, och filmen bÀr pÄ en förutsÀgbarhet som gör den lite mindre personlig Àn studions andra 90-talsfilmer. Det Àr synd att man inte gjorde mer av Burroughs djungelhjÀlte nÀr de hade chansen Praktiskt taget Àr detta mest en variation av Bambi och Djungelboken; sebar och vÀldigt snygg, men lite tom.


WILD WILD WEST

Hehe.

Hehehe.

Hehehehehe.

Det Àr alltid lite hehe-kul med filmer vars titlar blir skÀllsord.

Men ja, hÀr mÄste man ju frÄga sig hur de tÀnkte. Will Smith och Kevin Kline som proto-feds i 1860-talets vilda vÀstern, i kamp mot en syndstatsgalning kapad frÄn midjan ner och spelad av en heeeeeeejdlöst överspelande Kenneth Branagh.

Ja, de tĂ€nkte vĂ€l att Will Smith var Will Smith – exceptionellt stor pĂ„ den hĂ€r tiden – och regissören Barry Sonnenfeld hade gjort Men in Black tvĂ„ Ă„r tidigare och… tja, steampunk visste nog inte kostymnissarna vad det var men hej vad kan gĂ„ fel.

Vad sĂ€gs som en hjĂ€rndöd och otroligt lat story drĂ€nkt i högljudd och groteskt ful estetik? Eller en tonmĂ€ssig mardröm dĂ€r usel, tom popcornhumor korsas med tematik om amerikanskt rasförtryck och pojkrumsflĂ„sig slentriansexism – plus irriterande specialeffekter ur CGI:ns pubertet. Alla springer runt i detta virrvarr pĂ„ jakt efter varsin film att vara med i, men ingen Ă€r bra och alla Ă€r vilse. Filmen Ă€r dĂ„lig pĂ„ kvantnivĂ„ – man tycker liksom synd om sekunderna för att de mĂ„ste pĂ„gĂ„.

Man vet att man Ă€r illa ute nĂ€r Will Smiths titellĂ„t Ă€r det tveklöst bĂ€sta de har att bjuda pĂ„ – bland annat för att den kommer i eftertexterna, nĂ€r elĂ€ndet Ă€ntligen Ă€r slut.

Och stackars steampunk förresten. Ingen vill vara din vĂ€n. Man skulle kunna tro att nĂ„got förĂ€ndrats pĂ„ 20 Ă„r men ingen ville ha Mortal Engines heller. Alla vi som drömmer om den slutgiltiga filmversionen av ”Final Fantasy” fĂ„r alltsĂ„ acceptera att det Ă€r… tja, en final fantasy.

FREDRIK FYHR


BILLBOARDLISTAN 26 JUNI 1999

  1. Jennifer Lopez – If You Had My Love
  2. Pearl Jam – Last Kiss
  3. Ricky Martin – Livin’ La Vida Loca
  4. TLC – No Scrubs
  5. 702 – Where My Girls At?
  6. Backstreet Boys – I Want It That Way
  7. 98 Degrees – The Hardest Thing
  8. Maxwell – Fortunate
  9. Sixpence None The Richer – Kiss Me
  10. Shania Twain – That Don’t Impress Me Much

Singeletta i Sverige (sjĂ€tte veckan): A-Teens – Mamma Mia.

Etta pĂ„ svensktoppen (tredje veckan): Björn Afzelius – FarvĂ€l till slĂ€kt och vĂ€nner.


Post A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fÀlt Àr mÀrkta *