Quantum of Solace (2008)

quantum

2starrating

Detta är min ursprungliga recension av Quantum of Solace från 2008. Jag har i dagarna sett om filmen och har inte mycket att tillägga.

15/11 2008

Quantum of Solace är ungefär lika kul som att se en bilolycka i slow motion. Allt som erbjuds är kollisionen, men det tar evigheter att komma till denna häpnadsväckande slutsats – Bilen har krossats. Ja, vi märkte det. När eftertexterna rullade för den här filmen hade jag svårt att förstå vad den handlat om, eller vad som verkligen hände i den, eller snarare vilka delar av dessa lösa trådar som var den egentliga ”historien”; allt jag visste var att James Bond hade dödat en jäkla massa folk. Jag kan göra det lättare för er: Quantum of Solace handlar om att James Bond dödar en massa människor. Ergo? Tja, trots mindre pretentioner är den bättre än den rent fruktansvärda Rambo-film som kom ut tidigare i år. Bortsett från det är det nog den sämsta Bond-filmen sedan katastrofen Tomorrow Never Dies (1997), som i sin tur var den värsta sedan Moonraker (1979) och alla vet varför den sög.

Som de flesta vet är detta en direkt uppföljare till Casino Royale (2006), den fortsätter där den filmen slutade. Jag gillade aldrig tanken på en prequel och jag inte tyckte inte att det var nödvändigt med en så radikal omstart. Men jag var i minoritet, och man får acceptera vissa saker.  Casino Royale var trots allt fortfarande en bra spionfilm – det var bara det att jag inte kunde relatera till den på samma sätt som andra.

Min poäng är att jag tyckte mig veta vad jag gick in för när jag såg Quantum of Solace. Nej, det var inte det att jag visste att det skulle vara en film som helt enkelt hade tagit alla de saker som var speciellt med filmerna i denna serie, markerat och raderat dem. Det hade jag kommit över. Jag visste att jag skulle behöva få ta den här filmen för vad den är.

Problemet?

Den är inte så mycket.

Filmen börjar med en rutinartad biljakt i Sierra. Längs de smala vägarna ser vi emellanåt, i visuella skärvor, Daniel Craigs bittra ansikte i bilrutan observera slumpmässiga snubbar skjuta mot hans vindruta. Jag är redan irriterad. Jag vet inte vems felet är, det kan vara regissören Mark Forster eller det kan vara klipparna, men någon är uppenbarligen inte bekant med actiongenren. Detta är inte bara en trött klichésekvens (och vi nu talar om ett 007-intro, där även de värsta filmerna i serien kunde frammana något fantasifullt under de första minuterna), men man begår också det klassiska misstaget som personer utan kunskap i genren gör – Scenen består bara av snabba klipp i närbilder. Det är det enklaste sättet att få något att verka spännande, men det bara blir rörigt, man tappar orienteringsförmåga och så småningom intresset och istället väntar man på att scenen ska vara över, så att filmen kan fortsätta.

Därefter fortsätter filmen och går på, och på, och på, och på. Vi introduceras för Camille, en ex-medlem av bolivianska underrättelsetjänsten som vill hämnas sin dödade familj. Jag antar att hon är tänkt att vara en bra kvinnlig karaktär, men det första hon gör i filmen är att besöka mannen som nyss försökt döda henne. Oavsett hur cool hon är så är det inte ett smart drag. Vi möter också den mest griniga, patetiska skurk i denna filmseries historia; Dominic Greene (Mathieu Amalric).Vi får också en biljakt, en båtjakt, en flygplansjakt, ett slagsmål, ett till slagsmål, ett shootout, en flyktväg, you name it, men allt är gjort enligt alla tänkbara rutiner. Man kan säga att en film som Världen räcker inte till (1999) går igenom sin formel, men Quantum of Solace är en actionfilm där varje scen är obligatorisk och förutsägbar. Bond kommer in i ett tyst rum, stänger dörren bakom sig, tar några steg i rummet. Räkna till fyra och en kille hoppar ut från garderoben. Det finns två plot-point-karaktärer som kastas in i storyn… när kommer en dödas av skurkarna och när kommer den andra att visa sig vara en dubbel-spelande spion? Och som jag sade, alla actionsekvenser görs med samma typ av påtvingad redigering som inte är spännande, utan bara huvudvärksframkallande. Inte bara är detta bara ännu actionfilm, det är en dålig actionfilm.

Man kommer ingenstans om man försöker följa historien i den här filmen. Bond är en brottsorganisation på spåren, ja jag antar att det är som det brukar. Vi får inte veta om 007 verkligen är motiverad av hämnd eller något annat, och det är ingen isbergsteknik utan vi får bara helt enkelt inte veta vad han tänker, vad han håller på med, vad den här filmen egentligen handlar om, vad meningen med denkan tänkas vara. Skurken, Greene (det enda namn i filmen som binder till den långa traditionen av roliga namn, även om en tjej i eftertexterna verkar ha hetat ”Strawberry Fields”) poserar som miljömedveten finanshjälte, men ska egentligen köpa upp vattenförsörjningen i Bolivia genom att smöra för nån slags Lawrence of Arabien-maffia där. Låter sjukt spännande, eller hur?

Nej, storyn är en ursäkt för en massa action som tyvärr görs dåligt. Åtminstone förstår jag inte vad som menas med filmen i övrigt. Det föreslår en film som misslyckats helt med allt den haft för avsikt att göra. Daniel Craig är fortfarande en bra skådespelare, och gör ett bra jobb med sitt realistiska stuk, men James Bond har aldrig varit mindre sympatisk än han är här. Någonstans i filmen insåg jag, med viss chock, att jag inte skulle bry mig ett dugg om skurkarna äntligen fick ett skott rätt och prickat honom. Ja, jag tittar alltså på en Bond-film där jag kan acceptera att Bond dödas av vilken random lakej som helst. Alternativt skulle han kunnat hamna i fängelse, eftersom både M och CIA är ute efter honom i filmen. Det skulle faktiskt ha varit ett bra slut, och den skulle dessutom göra denna ”reboot” värdigt sitt namn. Som det är nu, har inte filmen bestämt sig. Det klassiska pistolmynningsintrot är fegt och slarvigt inkastat i slutet, som om filmen inte vågar bryta mot reglerna även om den egentligen vill. Jag antar att den då försöker gå mot mitten, och köra på med tillräckligt mycket action för att publiken ska distraheras från det faktum att man egentligen har förlorat riktningen med sin skapelse.

Jag vill skriva mer om Quantum of Solace, men jag kan inte hitta något intressant att säga om den och det sammanfattar det hela ganska mycket. Det är en kall, grå, död och dåligt gjord actionfilm, som är ganska tråkig att titta på. Det är allt den är.

FREDRIK FYHR, 25/11 2008

PS.

Jag var väldigt, väldigt sur på den här filmen när det begav sig. Jag har som sagt inte mycket att tillägga, även om jag kanske borde ha varit mer uppmärksam på att filmen ändå flörtade med SPECTRE och att Craig åtminstone försökte göra någon slags karaktär av sin labila vendetta-Bond. Det är dock skådespeleri som präglas av desperation, för storyn är verkligen inte mer än en skiss och filmen får aldrig något syre eftersom den rent visuellt är dels massakrerad av usel actionklippning och i annat fall dränkt i en själlös, glassig, överdesignad modemagasinsstil som gör att filmen känns som en version av den där scenen i Fight Club när Edward Norton vandrar igenom en IKEA-katalog.

No Responses

Post A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *